Debatt

Är felet de kriminella, eller att vi har ett samhälle där vissa blir kriminella?

Jag tror mig med säkerhet veta att fler poliser och hårdare straff definitivt inte skulle hålla elever som eventuellt riskerar att välja brottets bana borta från kriminalitet, skriver Anna Martinson.

I min värld borde vartenda parti ha miljön som huvudfråga. Därför skulle jag, om jag var statsminister, förenkla för privatpersoner och företag att ta de miljömässigt klokaste valen. I dagsläget har vi en jord som närmar sig katastrofens rand och vi har fått mängder av rapporter som berättar att det är nu eller aldrig. Egentligen borde vi gjort något för länge sedan.

Vi behöver hjälpas åt att vänja oss vid anpassningarna som måste göras. Det behöver till exempel kosta mer att flyga än att ta tåget. I dagsläget går det att få en resa till England med flyg för 300 kronor medan det kostar 2 300 kronor med tåg.

Det finns förstås mängder av områden i samhället som behöver jobbas på och där det finns förbättringsmöjligheter. Jag, som är lärare på högstadiet, vet dock att hur en människas liv blir till stor del kan avgöras under skolåren. Därför behöver vi satsa stora resurser här.

Varje gång jag läser rubriker som “fler poliser nu” och “hårdare straff” tänker jag på de elever som eventuellt riskerar en kriminell framtid. Jag tror mig med säkerhet veta att fler poliser och hårdare straff definitivt inte skulle hålla dessa borta från kriminalitet. Det märker man väldigt snabbt i ett helt vanligt klassrum. Om du kliver in där utan relation till eleverna och på direkten är sträng, skriker och ger straff kommer du eventuellt få tyst i klassrummet, men eleverna som “störde” har du förlorat.

Om jag i stället satsar på att bygga relation med eleverna händer det saker.

—  Anna Martinson

Om jag i stället satsar på att bygga relation med eleverna händer det saker. Att bemöta dem med “jag kan inte förstå vad du går/gått igenom, men jag vill gärna hjälpa dig på de sätt jag kan” kan förändra en människas liv.

Det får mig att tro att målet med tidigare nämnda reformer inte är att minska brottsligheten utan snarare att se till att bli av med “de där jobbiga kriminella” under en längre period. Vi behöver fråga oss om felet är de kriminella, eller att vi har ett samhälle där vissa människor blir kriminella.

För att förebygga att unga väljer en kriminell bana behöver skola, socialtjänst och polis stärkas, och tillsammans verka för att skapa alternativa vägar för barn och unga som riskerar en kriminell framtid. Dessa tre delar av samhället skulle också arbeta för att fungera lika bra för alla personer, oavsett om de har ett svenskt personnummer eller inte.

Framför allt skulle jag som statsminister vilja komma närmre de faktiska problemen och ta hjälp av de människor som verkligen satt sig in i samhällets problem. Samma sak gäller i frågan om miljö och klimat: Det finns oräkneliga forskningsrapporter om hur läget är och det finns faktiskt förslag på vad vi kan göra för att förändra läget – vi måste bara lyssna.

Under tiden fram till valet kommer Dagen publicera ett antal texter på temat ‘Om jag var statsminister, då skulle jag …’ där olika skribenter delar personligt vad de skulle sätta fokus på för frågor om de fick bestämma fritt.

Fler artiklar för dig