Församlingens medlemmar hindrar ungdomar genom att inte tro på deras idéer

Det finns många kristna ungdomar i våra församlingar som har en längtan och ett driv efter att deras vänner ska få möta Jesus. Ungdomar som brinner för att hjälpa människor i sin omgivning som har det tufft. Jag har stött på flera av dessa ungdomar, inte minst förra året när jag volontärarbetade på elev- och studentorganisationen Ny Generation. Där mötte jag hundratals ungdomar som längtar efter att deras klasskompisar och vänner ska få säga sitt ja till Jesus.

Under samtalen kom det fram, gång på gång, att de kristna ungdomarna känner att ingen vuxen lyssnar på dem och deras längtan, eller tar deras idéer om hur deras vänner kan få möta Jesus på allvar. Det var under dessa samtal jag förstod att många församlingar brister på detta område. Ofta verkar det vara församlingarnas medlemmar som hindrar ungdomarna genom att inte tro på dem, när det i stället borde vara medlemmarna som lyfter ungdomarna.

Jag har hört många kreativa idéer från ungdomar om hur de tycker att deras kyrka ska möta andra i deras ålder, men när de kommer med idén till församlingen så trycks den ner. Hur kan vi som församling hyssja våra ungdomar i stället för att lyfta dem? I 1 Tim 4:12 står det ”Låt ingen se ner på dig för att du är ung”.

Tänk om en ungdom i din församling får berätta för sin klasskompis om Jesus och det gör att den personen räddas från till exempel kriminalitet. Hur coolt!?

—  Filippa Norling

En bibelvers som jag bar med mig under min tid på gymnasiet finns i Mark 16:15: ”Och han sade till dem: ”Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen”. Självklart menar Jesus att vi ska gå ut bland alla människor på hela jorden. Det är ju därför kyrkor har missionärer i till exempel Kenya, Nepal och Ecuador.

Men det är inte endast detta som versen menar. Missionsbefallningen har en bredare uppmaning som även involverar ungdomar i kyrkan. ”Världen” kan vara den plats där du har din vardag, ditt sammanhang och dina vänner. Det ställe där du spenderar mest tid och som din värld kretsar kring.

För ungdomarna är det skolan och fritidsaktiviteter som är deras värld. Dit är de kallade att gå som missionärer och berätta om Jesus. Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder och behöver Jesus mer än någonsin. Hur kan vi vuxna då bara stå och titta på utan att finnas där och hjälpa våra ungdomar?

Nu kanske ni tänker att ungdomarnas idéer bara kommer kosta församlingen pengar och resurser. De har ofta vilda och galna idéer och man inte vet hur resultatet kommer bli. Det är också de äldre i församlingen som har erfarenheter och kunskap. Varför ska då församlingen lyssna på ungdomarna?

Ingen församling har oändligt med resurser, men eftersom ungdomarna är vår framtid behöver de prioriteras. Ungdomarna har inte massa erfarenheter av livet, men de lever i den värld som deras vänner vistas i dagligen och de kan språket, jargongen och miljön.

De vet vad ungdomar i dagens samhälle gillar och lockas av. De äldres uppgift blir att peppa ungdomarna i deras idéer eller att utveckla deras tankar till något mer realistiskt.

[ Zoé vill lära sig att vittna och be för främlingar ]

Församlingarna har världens chans att rusta ungdomarna att bli missionärer på hemmaplan. Ett av de ultimata evangelisationsfälten är som sagt skolan. Varför, kanske du tänker.

Det finns flera anledningar. Dels är skolan den plats dit alla ungdomar måste gå då det är skolplikt. Dels är det Sveriges framtid som sitter i skolbänkarna i dag. Morgondagens politiker, läkare och advokater, men också uteliggare, kriminella och alkoholister går i skolan just nu. Alltså är skolan en helt perfekt plats att evangelisera på.

Kristna ungdomar i skolan kan så frön om vem Jesus är och visa på hans kärlek, vilket i sin tur kan leda till att klasskompisarna får ta emot Jesus i sina hjärtan och följa honom. Tänk om en ungdom i din församling får berätta för sin klasskompis om Jesus och det gör att den personen räddas från till exempel kriminalitet. Hur coolt!?

[ Elisabeth Sandlund: Det personliga mötet är fortfarande oöverträffat som metod ]

Vad kan församlingen då göra? Jag tror att det viktigaste är att vi förstår vilken möjlighet ungdomar har att sprida evangeliet vidare till framtida generationer. Genom att förstå och uppskatta vilka möjligheter de är kan vi börja hjälpa dem.

En konkret sak du som vuxen kan göra är att ta ungdomarna på allvar, se dem, lyssna på vad de har att säga och att fungera som bollplank. Jag tror också att det är viktigt att uppmuntra dem och visa att ni som församling finns med dem i deras missionsuppdrag.

Min önskan är att alla församlingar ska släppa fram ungdomarna, hjälpa dem i deras arbete praktiskt men också i bön för ungdomarna och deras klasskompisar. Tillsammans kan vi hjälpa ungdomarna att så frön om Jesus till Sveriges framtid.