De svenska civilsamhällesorganisationerna spelar en central roll som samarbetspartner inom biståndet och som samtalspartner i aktuella frågor. Organisationerna tillför ett stort mervärde genom sin erfarenhet och kunskap, goda lokala kontakter och tillitsfulla relationer med civilsamhället i utvecklingsländerna. Därmed skapas förutsättningar för insatser med starka resultat, god insyn och möjlighet till uppföljning, samt till snabbare upptäckt vid misstänkt korruption och andra oegentligheter.
Regeringens ambition är att utveckla det viktiga samarbetet med civilsamhället, både i Sverige och där vi verkar med vårt bistånd, för att leverera ett än effektivare och mer transparent bistånd med bästa resultat.
Moderniseringen av svensk biståndspolitik syftar till att förbättra kvaliteten och öka effektiviteten. Med en fast budgetram om 56 miljarder per år 2023–2025 skapas förutsägbarhet. De kommande tre åren kommer Sverige totalt lägga 168 miljarder kronor på biståndet. Det är 6 miljarder mer än under åren 2020–2022. Sverige kvarstår som en av världens största biståndsgivare och är, med ett bistånd på 0,88 procent av BNI, ett av få länder där biståndsbudgeten överstiger FN:s mål om 0,7 procent av BNI. Anslaget till civilsamhällesstrategin är på oförändrad nivå.
Biståndet är ingen budgetregulator där stora limiter kan införas med kort varsel.
— Johan Forssell (M) och Gudrun Brunegård (KD)
Avräkningarna för flyktingmottagande begränsas med ett tak. Biståndet är ingen budgetregulator där stora begränsningar, så kallade limiter, kan införas med kort varsel. Detta förbättrar planeringsförutsättningarna för vårt gemensamma arbete.
Vi är övertygade om att utvecklingsbiståndet och handelspolitiken kan samordnas och fördjupas. Man bygger inte ett välfungerande samhälle med endast bistånd. För att ta sig ur fattigdom men också hitta en väg till välstånd krävs ekonomisk utveckling och handel. Tillsammans med demokrati och rättsstat är det helt centralt för en positiv samhällsutveckling.
Vi har flera viktiga prioriteringar de kommande åren.
- Sverige kommer att vara en långsiktig partner till Ukraina. Ökat fokus kommer att läggas på humanitära insatser. Samtidigt växlas arbetet upp med att stötta Ukrainas demokrati, ekonomi och EU-närmande. Vi måste också planera för Ukrainas återuppbyggnad på ett långsiktigt och uthålligt sätt, där handel och investeringar möjliggörs och främjas.
- Humanitärt stöd. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina får fruktansvärda effekter långt utanför Europas gränser. Antalet medmänniskor som inte kan stilla de mest grundläggande behoven ökar och därmed också lidandet.
- Fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de allra mest utsatta, exempelvis genom förebyggande hälsoundervisning, ökad vaccinationstäckning och förstärkt hälso- och sjukvård. Stöd ges till kvinnor som utsatts för sexualiserat våld i väpnade konfliktområden. Vi kommer också att bidra till det internationella arbetet med att förebygga och hantera pandemier och andra hälsohot. Global hälsa prioriteras med samma andel av Sveriges totala bistånd som tidigare år.
- Stöd till demokrati- och människorättskämpar. Att värna civilsamhällets utrymme att verka är nödvändigt i en tid då den demokratiska utvecklingen på många håll går bakåt. Det allvarliga världsläget kräver fortsatt fokus på demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Regeringen har ökat anslaget inom området till en miljard kronor, med ökat stöd till organisationer som stöder detta. En särskild satsning görs på insatser för att skapa förutsättningar för fria val.
- Ett utökat och fokuserat klimatbistånd. Svenskt klimatbistånd ska bidra till utsläppsminskning, omställning till fossilfri energi och energieffektivisering. Stöd till klimatanpassning i utsatta länder förblir en viktig del. Sverige dubblerar anslaget till den Globala miljöfonden till 4,128 miljarder svenska kronor för perioden 2022–2026.
- Stöd till kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. Flickors tillgång till utbildning är ett effektivt sätt att långsiktigt stärka deras ekonomiska egenmakt och självbestämmande. I länder med bristande jämställdhet råder ofta hög barna- och mödradödlighet. Sida ska ta fram underlag för en global strategi för frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), inkludera strategin för SRHR i Afrika 2022–2026 och beakta behov bland kvinnor, flickor, ungdomar, personer med funktionshinder och hbtqi-personer.
Vår utgångspunkt för en modern biståndspolitik handlar i grunden om att fler människor ska få förutsättningar att ta sig ur fattigdom och bygga välstånd.
Vi tar nu fram en reformagenda för att gå från ord till handling. Den anger den nya inriktningen och ska säkerställa att det samlade svenska biståndet blir mer långsiktigt, transparent och effektivt. Regeringens dialog med civilsamhällesorganisationerna kommer att fortsätta om hur vi kan modernisera biståndspolitiken och tillsammans skapa bästa möjliga resultat.
