Biskop Åke Bonnier skriver i Dagen 14/6 att han oroar sig för att AI-skrivna predikningar ska bli allt vanligare, då AI-program saknar själ, ande och levda erfarenheter med Gud. I sak håller jag med honom. Medan ChatGPT och liknande textskapande verktyg kan vara mycket användbart som bibelkonkordanser eller idésprutor i ett förberedande skede är det en väldigt dålig idé att generera ett helt predikomanus och sedan läsa upp det.
I synnerhet om predikanten inte säger att texten är genererad av AI utan presenterar materialet som sitt eget får vi ett stort problem som gränsar till vilseledande plagiat. Om predikanten däremot säger att hela predikan är AI-genererad kommer många finna den irrelevant av just de anledningar Bonnier pekar på: den helige Andens inspiration och de mänskliga erfarenheter som lägger grunden för att utlägga Guds Ord finns helt enkelt inte där.
Av just denna anledning har jag svårt att dela Bonniers oro över AI-genererade predikningar. Faktum är att jag tycker att den är lite missriktad. Den snabbt utvecklande AI-tekniken kommer vara så pass revolutionerande de kommande åren att AI-predikningar lär vara ett av kyrkans absolut minsta problem.
På bara ett drygt år har bildgenerering via AI gått från att skapa kladdiga färgklumpar till fotorealistiska bilder. Textgenererande AI-program har gått från att processa information på ett hundratal ord till tiotusentals och snart över en miljon. Röstgenererande AI har gått från att kräva timmar med inspelningar för att få till en röst till att bara behöva två sekunder.
I bästa fall kan AI vara ett av verktygen som hjälper både kyrkan och världen att leva enklare, hållbara liv som inte centrerar kring kärlek till pengar.
— Micael Grenholm
Allt detta gör det lättare än någonsin tidigare att lura och manipulera människor, något kyrkan definitivt kommer drabbas av. Inom kort kommer det bli busenkelt att ladda upp en video på Youtube när en fotorealistisk Åke Bonnier eller Micael Grenholm säger åt folk att investera i någon kryptovaluta för att bli välsignad av Gud. Den sortens AI-predikningar bör vi vara mer oroliga för!
Vid sidan av dessa olagliga användningar av AI riskerar även de lagliga användningarna vara enormt omskakande. Teknikföretaget IBM har redan beslutat att ersätta 7800 anställningar med AI. Goldman Sachs har varnat för att 300 miljoner jobb kan komma att ersättas de kommande åren. Inte ens praktiska arbeten står immuna mot detta med tanke på hur mycket AI-företagen nu satsar på robotteknik.
Att automatisering gör att vissa jobb försvinner är ingenting nytt, men aldrig tidigare har majoriteten av alla jobb riskerat att försvinna på bara några år. Och då tidigare automatiseringar har starkt bidragit till ekonomisk ojämlikhet finns det en stor risk för att AI orsakar en stor fattigdomsvåg snarare än det välstånd AI-företagen utlovar.
För att skapa ett tillräckligt stort skyddsnät för att fånga upp miljontals som drabbas av massarbetslöshet, och för att motverka att nästan all vinst som genereras av AI-automatisering går till miljardärer, börjar allt fler forskare och även en hel del företagare argumentera för någon form av medborgarlön eller basinkomst. Flera mottagare av Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne, som Daniel McFadden, Abhijit Banerjee och Esther Duflo, har argumenterat för att medborgarlön kommer öka människors välbefinnande, minska brottsligheten och ge fler chansen att göra sådant de tycker om och är bra på. Tanken är att utan administrativt krångel garantera att alla åtminstone får existensminimum, så att ingen behöver svälta eller bli vräkt oavsett om en robot tar över ens jobb eller ej.
Kyrkan har all anledning att ansluta sig till förespråkarna för medborgarlön, både av de ovan angivna skälen och för att så mycket av det vi gör bygger på ideella insatser från volontärer i församlingarna. Om vi snart har en värld där AI-robotar kan odla det mesta av vår mat och förse oss med andra förnödenheter öppnar det upp för fantastiska möjligheter för kristna att engagera sig mycket mer i evangelisation, diakoni och bön, givet att politikerna inte håller fast vid den obibliska idén att varje vuxen människa måste lönearbeta 40 timmar i veckan oavsett om det är ekonomiskt nödvändigt eller ej.
[ Frida Park: Du sköna nya AI-värld? ]
Bibeln betonar givetvis värdet i att arbeta – men det är inte nödvändigtvis samma sak som att lönearbeta. Gamla testamentets leviter och flera av Nya testamentets apostlar kunde ägna all tid åt bönens och ordets tjänst genom att de fick vad de behövde som gåvor. Bibeln betonar även vikten av vila och sabbatsår, något vår värld lider stor brist på nu när så mycket ekonomisk aktivitet eldar på klimatkrisen och utrotandet av djurarter.
I bästa fall kan AI vara ett av verktygen som hjälper både kyrkan och världen att leva enklare, hållbara liv som inte centrerar kring kärlek till pengar. Det kräver att kyrkan är engagerad i AI-debatten och verkar för att tekniken används för att hjälpa de utsatta och att människans unika ställning som skapad till Guds avbild inte glöms bort. Så jag är tacksam för att Bonnier lyfter den här frågan – jag anser bara att den behöver lyftas ännu högre.
