Debatt

Se upp för toxiska läror!

Anden “bekänner sig” bara till sitt eget ord. Inte till mänskliga ord och formler. Var finner vi visheten, kunskapen, djupet och bredden, om inte i Skriften? skriver Bengt R Albertson.

Det florerar många obibliska läror. En är den så kallade ”attraktionslagen”. Den lärs ut som en andlig lag, som en sorts automatisk knapp som man trycker på, och det man vill ska hända blir verklighet.

Ordet ”lag” är ett synnerligen medvetet ordval. Vem vill bryta en lag? Denna lag säger, att ”lika” drar till sig ”lika”. Så har man skapat en pseudolära. Det här är inte något oskyldigt, som exempelvis ordspråket jag hörde när jag växte upp, att ”lika barn leka bäst”. Attraktionslagen har ingenting oskyldigt över sig.

Funktionen är: Det du tänker lockar till sig det du vill ha. Som en tankemagnet, en tankens kraft. Strategins kärna ligger i en vanföreställning att kristna är små gudar. Man betonar litet ”g”, men de ser sig dock som gudar i förhållande till Gud, och som en del av universum – de har samband och gemenskap med allt. Denna mycket tydliga föreställning, som kommer från mysticismen och new age, är knuten till den karismatiska rörelsen, inte minst inom den del som vuxit mest de senaste decennierna. Det bör också sägas att det naturligtvis finns nivåskillnader i allt som lärs ut inom den karismatiska rörelsen, som helhet.

Teologin och synen på Bibeln stämmer inte alls med bekännelsen i dessa karismatiska kretsar. Den exegetiskt uppbyggda hermeneutiken gör sig inget besvär. Detta är inte bara slarvigt; det är att medvetet leda människor fel. I denna strategi ryms även deras lära om till exempel helande och framgång.

Tänk på det du vill ha, så attraheras det och kommer till dig och blir verklighet. Hela konceptet är en lögn.

Tänk på det du vill ha, så attraheras det och kommer till dig och blir verklighet. Hela konceptet är en lögn. Det är inte den bibliska tron, inte kristet, inte andligt och det drar en dom över ansvariga. Det kan inte bli mer new age än så. Tyvärr är den karismatiska huvudfåran helt bekväm med detta. Det är rent av behagligt. Jag bestämmer själv över nuet och framtiden. Det är ju bara att uttala det jag vill ha, så enkelt; man kallar det för ”bönedeklaration”! Att be är tydligen att säga vad du vill ha, och du får det. Så enkelt …?

Den logiska motsatsen till positiv tankekraft är negativa tankar, som följaktligen attraherar negativa saker. Som exempelvis håglöshet, bitterhet etcetera. Längst ner i botten finns den sämsta känslan, fruktan. Därför får du ofta höra att det är din fruktan som hindrar dig att få det du vill ha, och bli det du vill bli.

Ett simultant ord är tro: din tro är svag för du bär på fruktan. Tron blir sammanvävd med konceptet om positivt tänkande. Kan gälla ett helande, ett visst skeende, en förändring av något slag och så vidare. Därför måste du uttala positiva bekännelser över dina önskningar. Du är sjuk, men du deklarerar att du är fullt frisk. Du bönedeklarerar en dom över demoner som antas arbeta mot dig. Detta koncept har katastrofala följder för enskilda, under oöverskådlig tid.

En annan falsk lära är helhet, holistisk enhetssyn, ”oneness unity”. Det är en syn som säger att det finns varken dåtid eller framtid, bara ett enda stort nu. Som i den himmelska tillvaron, fast redan här, och lika fullkomligt. Men bara om jag gör som jag blir tillsagd av ledarna. Med holistisk tillvaro menas att vi alla är en enhet, oavsett kultur och religion med mera. Alla innesluts i den kristna församlingen. Skriftens Jesus är ingen viktig framställning, utan var och en har sin egen ”hanterbara Jesus”.

Det här innebär, menar anhängare, att Bibelns språkbruk måste ändras, tillrättaläggas, så det passar olika önskebilder av Gud. Jesus anses vara en väg, men inte den enda vägen. Denna enhetssyn (oneness unity) är obiblisk och bäddar för en total förändring av den bibliska Jesus, helgelsen, moralen, etiken och gudstjänsten.

Den kristna gemenskapen bygger på den sanna grunden och Bibeln är en tillräckligt tydlig spegelbild av Guds vilja för sin församling och det andliga livet. Vi måste erkänna orsaken till att kristenheten ser ut som spridda skärvor av ett krossat glas. För om Bibeln inte förblir enda källan, vad blir det då av det andliga livet i Gud?

Anden ”bekänner sig” bara till sitt eget ord. Inte till mänskliga ord och formler. Var finner vi visheten, kunskapen, djupet och bredden, om inte i Skriften? Var finner vi hoppet och trösten, om inte i Skriften? Det finns inga alternativ.

Församlingen är helgonens fristad mitt i en lögnaktig värld full av hat mot Jesus och Hans lärjungar. Herren vill bevara och skydda de kristna, inom församlingens ram. Jesu lärjungar möter motstånd i sin efterföljelse av Jesus Frälsaren. Enhet med världen innebär att man avsäger sig tron på den uppståndne Jesus och gemenskapen i Hans församling. Vem försöker man lura, när man förändrar den kristna tron så att världen känner sig hemma?

Fler artiklar för dig