I en nyligen publicerad artikel i Dagen poängterade Ulrika Ernvik en viktig fråga: Att vi vuxna inte kan förvänta oss att barn ska leva upp till krav de inte har förutsättningar att klara. Hennes förslag på anpassningar i skolan för att ge barn möjlighet till en lyckad skolgång är berättigade och behövda. Jag vill dock ta tillfället i akt att belysa ett annat kritiskt ämne som det talas för lite om: Elevers behov av “grit”.
Grit är en term som beskriver en persons uthållighet, passion och beslutsamhet att arbeta mot långsiktiga mål, även när det uppstår svårigheter eller motstånd. Det är förmågan att kämpa, att fortsätta sträva efter framgång trots hinder och att våga misslyckas och lära sig av det. Att ha grit innebär att man äger den mentala styrkan att möta utmaningar och inte ge upp när det blir svårt.
Dagens barn och ungdomar har en tendens att följa minsta motståndets lag. De lockas av snabba dopaminkickar från sociala medier och andra digitala plattformar, där en snabb tillfredsställelse är normen. Den konstanta jakten på omedelbar belöning kan dock ha negativa konsekvenser för utvecklingen av resiliens, förmågan att hantera motgångar och att bygga en stark och hållbar karaktär.
Hur får barn och ungdomar i församlingen träning i att vara stilla tillräckligt länge för att kunna be eller läsa Guds ord för att kunna utvecklas även andligt?
— Jennifer Jansson
I en värld där allt går snabbt och där vi har vant oss vid att få allt på ett ögonblick blir det alltmer sällsynt att unga människor fördjupar sig i aktiviteter som inte ger den där snabba dopaminkicken utan skänker en mer “långsam belöning” - som till exempel sker när man läser en bok. Vi behöver därför uppmuntra och träna våra barn och ungdomar i att ha tålamod och uthållighet. Att utveckla grit, förmågan att kämpa och hålla fast vid sina mål, är avgörande för deras framtid.
Det är av denna anledning som vi behöver träna våra barn och ungdomar i att ha tråkigt eller att stå ut med att vistas i stillhet. Det är när vi har tråkigt som vår kreativitet får utrymme att blomstra, och vi lär oss att hitta sätt att sysselsätta oss själva. Men inte bara stillhet utvecklar vår resiliens, utan även känslan av att klara av saker själv.
Dagens föräldrar löser gärna barnens problem åt dem, i stället för att hjälpa dem att lösa dem själva. Ta en sån enkel sak som att ta sig till skolan. Allt färre barn går eller cyklar till skolan trots att de bor i närheten. Allt fler barn får skjuts i bil när det hade gått utmärkt att ta sig fram själv och dessutom få motion samtidigt. Vi behöver bli bättre på att ge barn verktyg att ta sig an sådant som upplevs som motstånd i stället för att göra det åt dem.
Som specialpedagog ser jag dagligen det akuta behovet av de anpassningar som Ernvik föreslår, och de flesta av dessa anpassningar finns redan i skolan där jag arbetar även om det inte är alla skolor förunnat att kunna erbjuda allt det hon föreslår. Men för att dessa anpassningar ska bli riktigt effektiva, och för att våra elever ska bli rustade för livet, behöver de också träna och utveckla grit.
Det handlar om att ge dem de mentala verktygen att övervinna utmaningar, att ha uthållighet och att våga misslyckas och försöka igen och slutligen få uppleva tillfredsställelsen det ger att lyckas på egen hand.
Eftersom jag inte bara är specialpedagog utan även kristen och aktiv i en församling kan jag inte låta bli att oroas över hur bristen på grit även påverkar barn och ungdomar i våra församlingar. Hur får barn och ungdomar i församlingen träning i att vara stilla tillräckligt länge för att kunna be eller läsa Guds ord för att kunna utvecklas även andligt? Denna förmåga är något vi behöver lyfta på många håll i vårt samhälle, inte bara i skolan.
Så låt oss inte glömma att arbeta för att ge våra barn och unga möjlighet att utveckla grit. Det är en viktig del av deras utveckling på många nivåer i livet. Det handlar om att ge dem en stark grund för att kunna möta livets krav och utmaningar med beslutsamhet och uthållighet.
Med rätt kombination av anpassningar och en medveten satsning på utveckling av grit kan vi förbereda våra barn och unga för en framgångsrik framtid och en högre grad av resiliens i en snabbrörlig värld.
[ Kim Karhu: Varenda tonåring borde få en egen coach som peppar genom livet ]
