I en debattartikel 30/9 framför Dick Harrison ett viktigt perspektiv, och befogad oro för uppkomsten av en kulturell och bildningsmässig klyfta, där en stor grupp inte förstår alla bibliska hänvisningar som omger dem, eftersom ingen upplyst dem om grundfakta. Kristdemokraterna värnar kristen och västerländsk idétradition och i regering driver vi på för ökat fokus på kunskap och bildning.
Politiken har de senaste decennierna misslyckats med att vända skolresultatens vikande trend. Vi håller med Harrison om bristerna med nuvarande styrdokument och möjligheterna för elever att lära sig om det gemensamma västerländska kulturarvet.
I partiledardebatten i Agenda (8/10) lyfte Ebba Busch (KD) bristen av gemensamma värderingar som en av anledningarna till den senaste tidens skjutningar och våldsdåd kopplat till gängkriminalitet. Om inte familjer och skola pratar om rätt och fel och vad vi grundar våra värderingar på, blir det ett värderingsmässigt vakuum där man i stället söker respekt på gatan.
Kristdemokraterna anser att skolan inte bara bör förbereda eleverna för arbetsmarknaden, utan även fokusera på klassisk bildning. Det handlar om kunskap som bidrar till själens utveckling, till möjligheten att växa som person och få en förståelse för det sammanhang man befinner sig i, samt vad som har format det och en själv. Det inkluderar också förståelse för vår historia, vårt kulturarv samt de värdefulla dygder och den etik som förvaltas av den kristna och västerländska idétraditionen.
Vi behöver minska den värderingsmässiga vilsenheten och återgå till att prioritera bildning och kunskap i den svenska skolan.
— Mathias Bengtsson, KD
Bibelns roll för att förstå vårt samhälle går inte att överskatta. En rad kända uttryck, berättelser och ordspråk som används än i dag kommer från Bibeln. David och Goliat och den barmhärtiga samariten, för att nämna några berättelser som har satt sitt avtryck på vårt kulturarv. För att inte tala om uttryck som att sila mygg men svälja kameler, eller känna till vad som är den gyllene regeln.
Det är anmärkningsvärt att förra skolministern Lina Axelsson Kihlblom (S) inte ens kunde nämna tre böcker i Bibeln, och samtidigt drev på hårt när hon satt vid makten för att förbjuda konfessionella friskolor.
Det var också under S-regeringen som Skolverket lade fram sina hårt kritiserade förslag om att skrota antiken ur historieämnet och ta bort referenser till Bibeln i religionskunskapen. Kristdemokraterna framförde kritiken till dåvarande skolminister Anna Ekström (S), och förslaget drogs tillbaka. Vi är glada att elever på låg- och mellanstadiet återigen får lära sig berättelser ur Bibeln samt om antiken.
Från flera håll har det länge funnits en bristande förståelse för bildning och vikten av att värna den kristna idétraditionen. Som när Olof Palme på 1960-talet bortsåg från de 2,1 miljoner medborgare som skrivit på namnlistan för att bevara kristendomsämnet i skolan. Det nybildade partiet, KDS, stod då upp, ganska ensamma, och protesterade.
Eller som när Gudrun Schyman (V) och Göran Persson (S) på 1990-talet ville ta bort formuleringen i läroplanen om att skolans värdegrund ska förmedlas “I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism ...” KD försvarade den formuleringen då och förespråkar även i dag att den ska inkluderas i skollagen.
Det handlar om att stå för yttrandefrihet, jämställdhet och religionsfrihet, och, gällande till exempel friskolor, att det exempelvis inte ska förekomma könssegregerad undervisning.
Kristendomen utgör ofrånkomligen en del av Sveriges kulturarv och har avgörande påverkat vårt samhälle, våra traditioner och våra värderingar. Därför behöver vi överföra denna kunskap. Hur ska elever kunna ifrågasätta om Jesus gick på vattnet om de inte ens vet om att det står i Bibeln?
Efter en längre period av politiska prioriteringar som gynnat skärmar över läroböcker och där det har saknats förslag för att förbättra lärarauktoritet och minska stöket i klassrummet, tar den nya regeringen nu sikte på en annan riktning. Fokus kommer nu att vara på bildning och kunskap i skolan.
[ Tomas Sjödin: Jag tror att vi behöver en väckelse av ödmjukhet i kristenheten ]
Kunskapsresultaten måste förbättras, liksom lärarnas arbetsmiljö och arbetsvillkor, särskilt i utsatta områden. Fler elever ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek, fysiska böcker ska ersätta fler skärmar, läslistor ska tas fram så att lärare kan få stöd när de väljer litteratur för sin undervisning, och kravet på digitala lärverktyg i förskolan ska tas bort så att förskolan i huvudsak blir skärmfri.
Regeringen arbetar nu med att reformera skolans styrdokument (läroplaner, kursplaner och ämnesplaner) för att få ett ökat fokus på inlärning, färdigheter samt fakta- och ämneskunskaper. Kristdemokraterna kommer fortsätta kampen för svenskt kulturarv, att barn och unga fortsatt får kunskap om vår historia och den etik som kommer från den klassiskt västerländska idétraditionen. Vi behöver minska den värderingsmässiga vilsenheten och återgå till att prioritera bildning och kunskap i den svenska skolan. En skola där ingen hålls tillbaka, och ingen lämnas efter.
