Efter många år i församlingstjänst och snart tio på samfundsnivå är antalet undersökningar, samtalsdagar och visionssamlingar många, och de vittnar allt för ofta om att utmaningarna för oss som kristenhet är många. Jag tror att det absolut viktigaste är att Gud behöver återfå första platsen, både i våra hjärtan och i vår vardag.
Bibelordet från Matteusevangeliet 6:33 ”Sök först Guds rike och hans rättfärdighet” finns inristat i min och min frus förlovningsringar. Inristningen berättar om ambition och höga ideal hos en då ung teologistudent och hans fästmö. Fastän jag inte lyckas leva upp till detta ser jag det ändå som en viktig riktningsvisare för mig, och jag tror att den också bör vara det för svensk kristenhet.
Alltför ofta hamnar det som rör vår tro på Gud lite i utkanten av livet. Som om gudstron är ett extra inslag i den privata sfären av livet eller ett av många andra fritidsintressen. En av mina arbetskamrater konstaterade nyligen under en samling att ”Gudstron är inte en extra garnering, utan själva smeten i kakan”. Gudstron är navet som rör hela livet.
Allt färre missionsarbetare sänds ut från vårt land, medan antalet anställda i våra verksamheter på hemmaplan ökar. Naturligtvis ser jag att behoven i Sverige är stora och har respekt för detta, men trenden oroar.
— Ulf Häggqvist
Att älska Gud först och av hela hjärtat bygger inte på vår prestation, utan på insikten om Guds oerhörda kärlek till oss. Här tror jag att vi i förkunnelse, undervisning och samtal behöver återvända till källan. Till orden som talar om och förklarar Guds kärlek tydligast uppenbarad i och genom Jesus Kristus.
Om kärleken från Gud får drabba oss och vi låter detta forma livet, vår vardag, våra församlingar och rörelser tror jag att många av våra utmaningar kan hitta vägar till svar. Låt mig ge några exempel på hur jag tänker.
En av kristenhetens utmaningar är ledarskap. Bristen på pastorer, ungdomsledare och människor som vill ge av tid och ansvar in i krävande uppdrag, som exempelvis styrelsearbete och ledarengagemang i ungdomsverksamheten, tror jag kan få en vändpunkt om fler av oss vill sätta Guds rike högre på prioriteringslistan.
Församlingen kommer inte att fungera om vi bara ger av ”tid som blir över”, den behöver bli vår hjärtesak. Pastorsbristen kommer bestå tills tillräckligt många är beredda att låta livet planeras utifrån kallelsen och inte tvärtom. Men inget av detta kan tvingas fram. Utgångspunkten är kärleken från Gud och vårt gensvar på den.
Ett annat viktigt område som jag upplever för svensk kristenhet är den polarisering som kommer utifrån hårda ord i svåra samtal. Ett exempel är samtalen om samkönade relationer som inte sällan inneburit hårda kommentarer och dömande ord, oavsett ståndpunkt. Ord som slitit isär, splittrat och polariserat.
Tänk om utgångspunkten i dessa möten, kommentarsfält i sociala medier och mejlkonversationer alltid får vara kärleken till Gud och till min nästa. Hade inte samtalen då kunnat haft en annan ingång? Inte alltid enkla för det, men med en varmare ton som bevarat relationer och förhindrat många sår. De svåra samtalen är återkommande och vi behöver föra dem med kärlek och respekt, oavsett ämne och åsikt.
En annan utmaning handlar om generationernas möte. Att bygga en flergenerationsförsamling är utmanande, men också berikande. Även här tror jag att det finns nycklar i kärleken till Gud och sin nästa. Om utgångspunkten är jag, mig och mitt är församlingsbygge svårt. Om utgångspunkten däremot är kärleken till Gud, till ett vi, till min nästa oavsett ålder och till uppdraget att gestalta evangeliet i världen, förskjuts frågorna och generositeten till varandra ökar.
Det sista område jag vill lyfta rör vårt missionella uppdrag som sträcker sig till jordens yttersta gräns. Allt färre missionsarbetare sänds ut från vårt land, medan antalet anställda i våra verksamheter på hemmaplan ökar. Naturligtvis ser jag att behoven i Sverige är stora och har respekt för detta, men trenden oroar. Uppdraget att dela evangeliet med världen både i vår närhet och ”till jordens yttersta gräns” ser jag ligger på Guds hjärta och alltså bör detta också ligga i hjärtat på oss som älskar honom. Kampen mot fattigdom, för rättvisa och fred är viktiga liksom att föra berättelsen om Jesus Kristus till dem som ännu inte har hört om honom.
Utmaningarna och även möjligheterna är många inför 2024 och framåt. Jag kan inte komma ifrån tanken att den viktigaste frågan ändå är den Petrus får av Jesus på stranden till Genesarets sjö. ”Älskar du mig?”
Svaret på den frågan tror jag avgör vår framtid mer än något annat.
Dagen har erbjudit ledarna för Sveriges största kristna samfund att inför det nya året skriva var sin debattartikel där de riktar sig till landets kristna. Artiklarna publiceras i tidningen samt på Dagen.se/debatt.
