Under rubriken De kidnappar skamlöst Förintelsens minnesdag för egna syften i Dagen den 27 januari 2024 ondgör sig Anna Nachman över att även palestinier deltagit i och organiserat högtidlighållandet av Förintelsens minnesdag.
”Genom att arrangera egna manifestationer just den 27 januari framstår arrangörerna som goda” skriver Nachman, och vidare: ”Palestinakommittén i Eskilstuna anordnar till exempel en manifestation där de helt blandar bort korten.”
Vad är detta för chauvinism? ”Vrida Förintelsen ur händerna på judarna”, skriver Nachman. Jag är medlem i Palestinakommittén ”Folke Bernadotte” i Eskilstuna. Vår första talare, talade om Shoa (det hebreiska ordet för katastrof, som används för att beskriva Förintelsen). Det var meningen att det skulle vara en man med judisk bakgrund, men han blev sjuk dagen före så vi fick hitta en ersättare. Han var inte judisk. Vred han Förintelsens minnesdag ur händerna på judarna?
Vi gör skillnad mellan judar som människor och Israel som kolonialstat.
— Christer Bergström
Även romer mördades i Förintelsen. Jag har romska rötter och talade i Eskilstuna i lördags. Har jag då gjort fel? Har jag blandat bort korten? Varför spottar Nachman på en och en halv miljon romska offer i gaskamrarna? Vad är det för människosyn?
I stället för att glädjas åt att palestinier visar sin avsky för antisemitism, ger Anna Nachman uttryck för något slags bisarr ägandekänsla. Den dag det bara är judar som bryr sig om Förintelsen – som Nachman tycks vilja – så ser det verkligen mörkt ut för oss alla.
Temat för vår demonstration var allmänmänskligt: ”Lär av Förintelsen – aldrig mer en förintelse!” Nachman tycks vilja få oss att sluta se Förintelsen som en allmänmänsklig företeelse. Har hon egentligen tänkt igenom det?
En palestinsk medlem i vår kommitté bad mig framföra detta: Palestinakommittén vill med vår manifestation gå ut med att palestinierna inte hatar judar. Vi gör skillnad mellan judar som människor och Israel som kolonialstat. Judar som människor levde tillsammans med sina muslimska och kristna grannar i fred och fröjd fram till bildandet av terrorgrupperna Haganah, Irgun och Sternligan. Detta bevittnar flera av våra medlemmars föräldrar som levde under 1930-talet. I de stora städerna samt i de flesta byarna i dåvarande Palestina fanns moskéer, kyrkor och synagogor sida vid sida. Barnen lekte tillsammans och människorna gick på varandras bröllop. Likaså firade barnen tillsammans allas högtider. Detta ödelades i och med våldskampanjerna för upprättandet av staten Israel.
Jag vill säga att man inte kan högtidlighålla Förintelsen om man inte samtidigt tar avstånd från den förintelse av tiotusentals oskyldiga palestinier, inklusive tiotusen barn, som utspelas framför våra ögon i Gaza. Men Nachman verkar vilja omvandla Förintelsens minnesdag till en död, förstenad högtid, bara för judar.
Lär av Förintelsen – aldrig mer en förintelse!
[ Replik av Anna Nachman: Visst ska man lära av Förintelsen – alla dagar utom en ]