Timoteus Lind undrar den 30 maj i en debattartikel i Dagen varför ”så få kristna är engagerade i kristna skolor?” Vi som skriver denna replik vill vidga frågan till ”Varför samverkar församlingar så lite med skolan?” Vi anar ett par svar och har även ett glatt budskap!
Som pastorer har vi båda ibland varit så upptagna med församlingens egen verksamhet att vi varken hunnit eller orkat fördjupa kontakten med samhället i stort, särskilt inte med skolan. Tyvärr är vi inte ensamma om detta, men det får vara ämne för en annan artikel.
En annan vanlig anledning till att församlingar samverkar så lite med skolor är att skolan kan upplevas som avvisande mot kyrkan. Timoteus Lind nämnde i sin artikel att samhället har förändrats, vilket även påverkat skolan. Kyrkans tidigare arbetssätt vid samarbete med skolan fungerar kanske inte längre, vilket är en stor sorg för många.
Läroplanen ger fler möjligheter till samverkan med kyrkan än vad många känner till.
— Andreas Hultsten och Marina Andersson
Vårt glada budskap är att det finns stora möjligheter för kyrkor att bidra till grundskolan på ett konstruktivt sätt! Det finns både utrymme i läroplanen och metoder som hjälper skolan att uppfylla sina mål.
Läroplanen ger fler möjligheter till samverkan med kyrkan än vad många känner till. Här kommer några inspirerande skrivningar i läroplanen (Lgr22) som gör att en stor mängd kyrkor i dag bistår skolan med till exempel undervisning om Bibelns berättelser:
I läroplanens allra första stycke med rubriken Grundläggande värden står att eleverna ska fostras till ”rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande” […] i ”överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism”.
I religionsundervisningens centrala innehåll för årskurs 4–6 står bland annat att följande moment ska behandlas:
- Religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet.
- Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.
- Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i betraktelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.
- Likheter och skillnader mellan och inom några religioner.
- Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.
I Skolverkets Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap förklaras varför kristendom, islam och judendom betonas mest och varför de står i den ordningen: ”Ordningsföljden i uppräkningen av de religioner som ska studeras kan vara en vägledning för läraren när det gäller tyngdpunkten i undervisningen. En viss övervikt på kristendom, islam och judendom i undervisningen är rimlig.”
Dessa exempel från läroplanen tydliggör att det finns möjligheter för den som på skolans villkor vill vara ett stöd i undervisningen. Detta har vi båda sett och finns därför regelbundet ute på skolor som en stödjande aktör med det vi kan bidra med. Svenska bibelsällskapet har i sina stadgar ett särskilt ärende i skolan. Genom vårt icke konfessionella läromedel Bibeläventyret har hundratals församlingar från flera olika kyrkor och samfund fått ett fördjupat samarbete med skolan. Församlingarnas cirka 600 aktiva Bibeläventyrsinstruktörer hjälper lärare på mellanstadiet med undervisningen om Bibeln på ett kreativt och pedagogiskt sätt som uppskattas av både lärare och elever. Runt 30 000 skolbarn får varje år del av detta.
[ Läs tidigare inlägg | Timoteus Lind: Har kristenheten gett upp striden om den svenska skolan? ]
Bibeläventyret genomförs i både kommunala skolor och friskolor på mellanstadiet. Församlingarnas instruktörer besöker kristna friskolor såväl som muslimska och andra typer av friskolor. Eftersom läromedlet bygger på läroplanen passar det in på alla typer av grundskolor. Tillsammans med Svenska kyrkan i Karlstad stift har vi i Svenska bibelsällskapet startat det ekumeniska och nationella nätverket Kyrka och skola som möts varje år och samlar engagerade kristna till samtal och utbildning kring hur kyrkan kan samverka med skolan på ett meningsfullt sätt.
Förutom genom Bibeläventyret kan detta ske genom till exempel jul- och påskvandringar, kyrkorumspedagogik, samverkan med elevhälsan, stöd till kristen skolgrupp, grubbelklubb eller material kring boken Barnens bästa bibel, med mera.
Vi önskar ledning och personal på kristna skolor all Guds välsignelse i sitt viktiga arbete. Samtidigt vill vi slå ett slag för det stora behov av kontakt mellan kyrka och skola som finns på alla skolor. Den kontakten är både möjlig och efterfrågad!
[ Felet med skolan är att alt ska vara så kul hela tiden ]
