Idén om gårdsförsäljning förmedlar bilder av charmiga, lantliga gårdar där småskaliga producenter erbjuder sina produkter direkt till konsumenterna. Men verkligheten är en annan. Under onsdagen förra veckan presenterade regeringen sitt förslag till gårdsförsäljning som de nu hoppas kunna förverkliga redan 2025. Det kan vara ett drag som får stå oss dyrt.
Frågan om gårdsförsäljning beskrivs som en fråga där producenter av till exempel vin och öl ska kunna sälja sina varor i samband med att producenterna tar emot gäster på exempelvis vinprovningar. Vi på Ungdomens Nykterhetsförbund menar att frågan egentligen handlar om det så kallade ”detaljhandelsmonopolet av alkoholdrycker”.
Sverige har ett sådant monopol i dag och har haft det i nästan 70 år, men sedan inträdet i EU 1995 präglas monopolet, som mycket annat av vår handelspolitik, av gemensamma handelsregler för EU. I grunden ska det råda fri handel i EU, alltså inget utrymme för ett monopol av någon vara. I vissa fall, om man följer särskilda anvisningar, kan man få till stånd ett undantag, och på så sätt behålla monopol som man haft vid EU-inträdet. Om gårdsförsäljning införs riskeras monopolet att ogiltigförklaras av EU-domstolen eftersom marknaden blir ”semi-fri”. Vi skulle varken ha ett monopol, då cirka 600 nya företag skulle tillåtas bedriva detaljhandel av alkohol, eller en helt oreglerad och fri handel. Monopolet och gårdsförsäljning kan alltså inte samexistera.
[ Semias Schenberg och Johanna Berger: Gårdsförsäljning kommer öka missbruk och utsatthet ]
Att monopolet fungerar som en skyddsmekanism för folkhälsan är väl dokumenterat. Färre alkoholrelaterade dödsfall, minskad våldsbrottslighet och färre barn som växer upp i missbruksmiljöer är direkta resultat av Systembolaget.
Om monopolet faller och gårdsförsäljning införs, skulle vi se en ökning av alkoholkonsumtionen i Sverige och de som skulle drabbas hårdast är vi unga. Alkohol är den största riskfaktorn för dödsfall och skador bland ungdomar mellan 16 och 24 år. Tidig alkoholdebut ökar risken för långvarigt missbruk vilket leder till allvarliga hälsoproblem senare i livet. Alkohol påverkar hjärnan negativt vilket kan leda till sämre självkänsla, tidigare demens, nedsatta kognitiva funktioner och depression. Alkohol är alltid skadligt, men hos unga är normen särskilt stark och skadorna som allvarligast.
Ett införande av gårdsförsäljning leder till att alkoholens skadeverkningar ökar i såväl frekvens som intensitet. Även de som inte själva konsumerar alkohol påverkas redan i dag i hög utsträckning. I dag lever 430 000 barn i missbruksmiljöer, det är var femte barn. I en vanlig skolklass löper alltså i snitt fem barn ökad risk för kriminalitet, ångest, depression, självmordsförsök och arbetslöshet på grund av deras förälders relation till alkohol. Monopolet är den i särklass bästa åtgärden för att förebygga alkoholens skadeverkningar.
Att monopolet utmanas genom förslaget om gårdsförsäljning är inte okänt för regeringen. Tvärtom har man arbetat hårt med att hitta ett förslag som kan tolereras av EU. Utmaningen är givetvis att ett monopol bara är ett monopol om aktören är ensam. Eftersom förslaget i sin essens handlar om att släppa in nya aktörer blir konststycket att införa gårdsförsäljning, samtidigt som man säger sig vilja behålla alkoholmonopolet, omöjligt. Frågan har utretts tre gånger för att klara av balansakten. Men inte ens utredaren, som lagt fram förslaget till regeringen, är säker på att EU kommer att acceptera gårdsförsäljningen, “[det går] inte att säkert veta hur EU-domstolen skulle se på den frågan”.
När den charmiga fasaden av gårdsförsäljningen krackelerar, blottas verkligheten.
— Jane Segerblom
Trots det är regeringen villig att spela på dessa odds. Många i regeringen gör det motvilligt, medan andra febrilt önskar att monopolet stukar illa kvickt. Sannolikt är det flera intressen som förenas i förslaget.
I viss mån handlar det om att frågan är symboliskt viktig. Ulf Kristersson har beskrivit det som en ”frihetsreform” och påtalat att ”man måste sätta ned foten kring gårdsförsäljningen”. Statsministern samlar troligen poäng genom att driva på förslaget. För andra misstänker vi att motiven är mer cyniska. Sveriges producenter av alkoholdrycker (SPAA) firar beskedet från regeringen. Föreningen verkade bildas inför den senaste utredningen och bakom SPAA ligger huvudsakligen The Absolut Company. Deras varumärke Absolut Vodka rankas som det femte största spritmärket globalt, och företaget ägs av Pernod Ricard, en gigantisk organisation i alkoholindustrin.
Trots att Absolut är en stor industriell aktör och inte har någon anknytning till gårdstillverkning, har företaget länge varit aktivt i att forma opinionen till förmån för gårdsförsäljning av alkohol. Deras produkter skulle inte kunna säljas inom ramen för gårdsförsäljningen, men de hade tjänat multum på en avveckling av Systembolaget. Det är svårt att inte ifrågasätta de verkliga motiven bakom deras entusiastiska stöd.
När den charmiga fasaden av gårdsförsäljningen krackelerar, blottas verkligheten – en verklighet som kan få allvarliga konsekvenser för folkhälsan. Låt oss hoppas att det inte redan är för sent.
[ Regeringens förslag om gårdsförsäljning klart - IOGT-NTO: Skulle leda till Systembolagets avveckling ]
