Debatt

S-förslag om tvingande förskola från tre års ålder är galenskap

FÖRSKOLA. Som så ofta när Socialdemokraterna omsätter sina ideologiska utgångspunkter i sakpolitik, slutar det i tvång och obligatoriska lösningar, skriver Camilla Rinaldo Miller och Mathias Bengtsson, KD.

Under Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redars ledarskap har partiet presenterat förslag för en förbättrad integration, med fokus på förskolan. Flera av förslagen kan i teorin låta bra, men riskerar i realiteten att minska svenska familjers frihet.

Bland annat föreslås obligatorisk förskola från tre års ålder för alla barn, vilket skulle innebära att skolplikten som i dag gäller från förskoleklass även ska gälla barn från tre års ålder.

Målet för förskolan och annan barnomsorg bör vara att möta varje barns behov av trygg omsorg, stimulans, lek, gemenskap och utveckling. Föräldrarna ska kunna välja den omsorg som är bäst för deras barn. Men att alltför tidigt tvinga barn att gå i förskola riskerar den viktiga anknytning som utvecklas mellan föräldrar och deras barn.

Forskning har visat att det kan leda till undvikande beteende och att barn försöker hantera känslor på egen hand, vilket i sig kan vara skadligt. Det kan i sin tur leda till att man senare i livet får svårigheter att hålla i relationer och dessutom öka risken för psykisk ohälsa. Denna konsekvensanalys utelämnar Socialdemokraterna helt.

Vår övertygelse är däremot att trygga familjer i förlängningen är det bästa värnet mot många av de utmaningar vårt samhälle står inför.

—  Camilla Rinaldo Miller och Mathias Bengtsson, KD

Socialdemokraterna föreslår vidare att all förskola ska drivas i offentlig regi, ett ideologiskt grovhugg som riskerar att slå undan benen för många av de alternativ som i dag fungerar bra och som uppskattas av tiotusentals svenska föräldrar och barn.

För Kristdemokraterna är det kvaliteten i barnomsorgen som behöver förbättras, oavsett driftsform, och där barnens behov och rättigheter utgör utgångspunkten.

Familjer ser olika ut och för att alla föräldrar ska ges möjligheten att hitta ett alternativ som passar dem och deras barn måste det finnas en väl utbyggd barnomsorg med olika alternativ, exempelvis familjedaghem. Där erbjuds mindre barngrupper i en hemmiljö, vilket innebär en särskild trygghet och ett lugn som är svårt att få inom förskolan.

Vi välkomnar att Socialdemokraterna går fram med flera åtgärder som vi kristdemokrater länge har drivit. Bland annat att svenska språket lyfts som norm för personalen, att språkinlärningen hos barn främjas och åtgärder för att hålla barngruppernas storlek nere.

Som enda riksdagsparti med ett familjepolitiskt program har vi många fler förslag som dessutom kan göra livspusslet lättare och den ekonomiska situationen för landets barnfamiljer bättre. Dessa får även Socialdemokraterna gärna anamma.

Men som så ofta när Socialdemokraterna omsätter sina ideologiska utgångspunkter i sakpolitik, slutar det i tvång och obligatoriska lösningar. I frågan om obligatorisk förskola från tre års ålder vittnar det dessutom om en obehaglig grundsyn på familjen och dess roll i samhället. Där små barn främst ses som samhällets angelägenhet snarare än föräldrars, och där de reduceras till verktyg i integrationspolitiken.

När andra partier ser barn och familjer som medel för att nå andra politiska mål – exempelvis för förbättrad integration, ökad jämställdhet eller effektivare arbetsmarknad – ser vi kristdemokrater tvärtom familjen som ett mål i sig.

Inte för att vi är emot nyss nämnda politiska mål, tvärtom. Vår övertygelse är däremot att trygga familjer i förlängningen är det bästa värnet mot många av de utmaningar vårt samhälle står inför. Vägen till trygga familjer, och lösningen på samhällets utmaningar, kan dock aldrig vara tvingande förslag som S-förslaget om obligatorisk förskola från tre års ålder.

Fler artiklar för dig