Regeringen har tillsatt en utredning för att begränsa söktjänsternas möjligheter att publicera domar, adresser, telefonnummer och civilstånd. Förslaget har mött hård kritik från yttrandefrihetsexperter som Nils Funcke, som menar att det hotar den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen.
Enligt Brottsförebyggande rådet är 96 procent av dem som misstänks för sexualbrott män (2023). Samma år misstänktes 9 334 personer för våldtäkt mot kvinnor, och 1 399 av dessa brott ledde till lagföring. Domar kring dessa dömda personer finns tillgängliga på särskilda webbsajter som samlat offentliga handlingar från Sveriges domstolar och publicerat dem i originalskick.
På en av dessa sajter kan allmänheten läsa om brottens karaktär, brottsplats, straff samt vilka försvarare och åklagare som varit involverade. Vittnen, brottsoffer, åklagare, advokat och personer under 18 år är dock skyddade från att sökas efter i databasen. Tillgången till denna information kan vara livräddande. En kvinna som träffar en okänd man, exempelvis via en dejtingsajt eller i en bar, kan enkelt kontrollera om mannen är dömd för sexualbrott.
Lotta Rudholm, som tragiskt mördades 2016, hade kanske levt i dag om hon hade kunnat använda en sådan tjänst. Mördaren var tidigare dömd för flera grova våldsbrott och frigavs villkorligt strax innan han träffade Rudholm. De 360 kvinnor som mördats de senaste 22 åren hade kanske också kunnat undvika sina mördare, då de flesta av dessa män har en historia av tidigare brottslighet.
Vi ”vanliga medborgare” kommer i stället tvingas ta den långa och ibland omöjliga vägen för att få samma information.
— Linn Olsson
Kritiker menar att sajter som publicerar domar kränker den personliga integriteten och att människor som avtjänat sina straff ska kunna återgå till samhället utan att ständigt misstänkliggöras. De föreslår i stället att den som söker information om en individ kan ringa, mejla eller besöka en tingsrätt för att ta reda på om personen de har frågor om är dömd.
Det låter ju enkelt, eller hur? Men glöm då inte att den informationssökande måste kontakta 48 tingsrätter, 6 hovrätter och Högsta domstolen. Och självklart ska detta göras på vardagar mellan klockan 08:00 och 16:00. Vill man göra det på en helg, när de flesta träffar nya människor? Glöm det. Tingsrätterna är nämligen stängda på helger och röda dagar.
Den personliga integriteten är ett viktigt argument, men paradoxalt nog finns liknande sajter tillgängliga för företag och mediehus och dessa möter inte samma kritik. Professionella aktörer anses tydligen kunna hantera rättsinformation bättre än enskilda medborgare. Kristersson-regeringen har föreslagit att söktjänster inte längre ska kunna skyddas av grundlagen om de riktar sig till allmänheten.
Så, vem skyddar regeringen egentligen? Kvinnorna som riskerar sina liv och kroppar, eller männen som gång på gång döms för nya brott?
Det är högst sannolikt att regeringen kommer att besluta att medier, journalister och andra företag ska fortsätta ha snabb tillgång till dessa handlingar. Men vi ”vanliga medborgare” kommer i stället tvingas ta den långa och ibland omöjliga vägen för att få samma information.
Det är dags att vi tar ställning för en rättvis offentlighetsprincip som inte diskriminerar utifrån ekonomiska resurser. Offentlighetsprincipen är en grundbult i vår demokrati och dess skydd måste gälla alla – inte bara företag och mediehus.
[ Justitieministern: Gud har en central roll för att motverka brott ]
