Sverige har länge betraktats som ett av världens mest jämställda länder, men bakom statistiken döljer sig verkliga utmaningar. Kvinnor tas fortfarande inte på allvar på arbetsmarknaden. De rödgröna partierna omyndigförklarar kvinnor och familjer genom att inskränka deras valfrihet.
Efter ett tufft ekonomiskt läge verkar nu svensk ekonomi se ljuset i slutet av tunneln. Vi har nu möjlighet att investera i framtiden. Vi ska rusta vårt hem och stärka kvinnors frihet, främja företagande och sätta tillväxt högt upp på agendan.
Jag vill presentera tre konkreta förslag som kan bana väg för ökad tillväxt och jämställdhet.
1. Privatekonomi och entreprenörskap ska utgöra en större andel i skolundervisning
Privatekonomi och entreprenörskap behöver diskuteras mer runt matbordet och i skolbänken. Vuxna köper oftare aktier till pojkar och börjar tala om finansiellt sparande i ett tidigare skede med pojkar jämfört med flickor. Kunskaper inom privatekonomi skapar bättre förutsättningar för individens ekonomiska trygghet. Det är viktigt vid lågkonjunktur, pension eller vid våld i nära relation.
Låt oss i stället stärka Sverige genom att stärka valfriheten.
— Gabriella Eckardt, KDU
Man kan konstatera att senare konversationer om privatekonomi bidrar till att kvinnor i högre grad tvivlar på sin finansiella förmåga och att de äger en lägre andel av aktiekapitalet. Vi behöver bilda och rusta kommande generationer. Föräldrar behöver i högre grad tala om privatekonomi med sina döttrar och söner runt matbordet, och skolor behöver minska kunskapsglappet inom finansiellt sparande. Det är därför rimligt att privatekonomi och entreprenörskap utgör en större del i grundskola och gymnasium.
2. Respektera bolagens äganderätt – slopa direktivet om kvoterade bolagsstyrelser
Tillsammans med byråkrater i Bryssel har de rödgröna hämmat svensk tillväxt, jämställdhet och företags äganderätt. EU:s direktiv om kvoterade bolagsstyrelser har i syfte att utjämna representationen i styrelser ställt krav på att bolag ska öka den kvinnliga representationen i börsnoterade styrelser.
Problemet med direktivet är bland annat att den inte respekterar äganderätten och meritokrati. Bolagen bör ha rätt att fatta beslut om vilka som bedriver och är högst ansvariga för bolagets verksamhet, oavsett om det är män eller kvinnor.
Beslutet kan dessutom samtidigt utgöra ett bakslag för kvinnor på arbetsmarknaden. Anställdes hon på grund av sina meriter eller på grund av sitt kön? Ingen vill bli ifrågasatt gällande sin kompetens. Kvoterade bolagsstyrelser stjälper snarare än hjälper jämställdhetskampen och direktivet bör därmed slopas.
3. Familjen vet bäst – ja till fri föräldraförsäkring
Staten bör bidra till valfrihet för individen och familjen, oavsett om man vill satsa på karriären, familjelivet eller båda. Staten vet inte vad som passar en familj bäst. Det vet familjen. Det är därför rimligt att föräldraförsäkringen är flexibel.
En flexibel föräldraförsäkring omyndigförklarar inte parterna i en relation och möjliggör även för en ensamstående förälder att orka och våga satsa. Att vara för en flexibel föräldraförsäkring är att visa tillit till Sveriges barnfamiljer.
För att Sverige ska kunna vara ett föregångsland, såväl inom jämställdhet som ekonomisk tillväxt, krävs ett helhetsperspektiv som tar hänsyn till individens och familjens frihet. Genom att satsa på utbildning i privatekonomi och entreprenörskap, respektera företags äganderätt och skapa mer flexibilitet för familjer kan vi bana väg för en starkare ekonomi och ett mer jämställt samhälle.
Det är inte genom regleringar och politiska tvångsåtgärder som vi når verklig jämställdhet. Låt oss i stället stärka Sverige genom att stärka valfriheten.
