Nu går tidningen Dagen Expressens ärende. Man lyssnar mer på avhoppare än på medlemmar som är helöverlåtna och brinnande.
Avhoppare är inget nytt. Jesus hade också många avhoppare som entusiastiskt hade följt honom i början. Men nu tycktes de ha fått nog. Har inte Jesus gått för långt nu? ”Många av hans lärjungar som hörde honom tala sade: ‘Det är outhärdligt, det han säger: Vem står ut med att höra honom? [ …] Då drog sig många av hans lärjungar tillbaka och ville inte längre följa med honom” (Joh 6:60,66).
[ Dagens chefredaktör Felicia Ferreria svarar direkt: Viktigt ta kritiska signaler på allvar ]
Vem hade fel? Hade Jesus gått för långt? Man ska ju lyssna på avhoppare, de som mår illa och tycker det nu har blivit outhärdligt. Men varför mår man illa? Är det för att man inte vill vara helöverlåten längre? Och då blir en församling som sjuder av liv besvärande.
Vad är det som är fel i Wao church? Är det förkunnelsen om tiondet? Då var ju i så fall de flesta pingstförsamlingar fel i början då man tydligt förkunnade tiondegivandet som en gudomlig princip för vårt givande. Är det fel att förkunna att 10 procent av vår inkomst tillhör Gud och är till för omkostnaderna att bygga Guds rike på jorden, liksom Kejsaren, staten, får sin inkomst genom medborgarnas skatteinbetalningar?
Eller är det ledarskapet som är fel, att herden går före och visar vägen och fåren följer honom då de känner herdens röst och har förtroende för honom? (Joh 10:4)
Eller är det att församlingen växer så att man behöver dubbla gudstjänster på söndagarna för att få plats, då kyrkan bara rymmer 750 personer åt gången?
De som står i sammanhang som stagnerar verkar förstå allt om hur det ska vara.
— Bertil Swärd, Wao church
Är det inte snarare mot alla stillastående församlingar man bör rikta sökarljusen och fråga ”vad är det för fel när vi inte växer längre?” Kan det vara Laodiceaförsamlingens ljumhet då man är nöjd med tillståndet – för siffror är ju inte viktiga säger man. Laodiceaförsamlingen var väldigt nöjd med sitt tillstånd: ”Du säger: jag är rik och har vunnit rikedomar och saknar ingenting” (Upp 3:17). Men Jesus var inte alls nöjd.
De som står i sammanhang som stagnerar verkar förstå allt om hur det ska vara.
Södermalmskyrkans förre pastor Bror Spetz, som var dess föreståndare under 31 år, stod på sina knän och ropade till Gud om en ungdomsväckelse. Han fick inte se den, men nu är den här.
Är det vad som skaver och som Dagens ledare ogillar? Något måste ju vara fel när en församling växer och har helöverlåtna medlemmar som därtill är villiga att offra av sina medel då det kostar att bygga Guds rike.
Det är ju inte så vanligt längre med sådan tillväxt och entusiasm och då måste man granska en sådan församling, tycker Expressen – och Dagen håller med.
Dagens chefredaktör Felicia Ferreira svarar: Viktigt ta kritiska signaler på allvar
Bertil Swärd som är bibellärare i Wao church, We are one church, är upprörd över att Dagen lyssnar till avhoppare som gett sina berättelser till Expressen.
Ja, vi tror att människor som träder fram och berättar om hur de farit illa i en kristen gemenskap måste lyssnas till i ödmjukhet och kristen anda. Dagen har hört och uppmärksammat positiva berättelser från Wao church som vi också lyft i vår journalistik. Likaväl måste vi kunna lyssna på de kritiska signaler som nu kommit.
Det finns inget Dagen hellre skulle önska än fler människor som kommer till tro. Men vi tror på väckelse som bygger på sund förkunnelse, kärlek till Gud, omsorg om människor och varsamhet i relationer. En väckelse med fel förtecken riskerar nämligen att inte bara skada den berörda församlingen utan kristenheten som helhet. Det som pågår i Wao church och som lockar många nya människor till tro kan mycket väl vara uttryck för en begynnande väckelse men desto större ansvar då för ledarskapet att ta kritiska signaler på allvar.
Det har historiskt funnits flera sammanhang som inte varit sunda där det samtidigt har funnits just entusiastiska och brinnande människor. Det ena utesluter inte det andra. Att hitta rätt balans innebär ett tungt ansvar för det andliga ledarskapet i och med dess makt och inflytande över människor.
Det som pågår i Wao church och som lockar många nya människor till tro kan mycket väl vara uttryck för en begynnande väckelse men desto större ansvar då för ledarskapet att ta kritiska signaler på allvar.
— Felicia Ferreira
Som bibellärare är Bertil Swärd med och utformar den teologi som finns i Wao church. Han skriver:
”Man ska ju lyssna på avhoppare, de som mår illa och tycker det nu har blivit outhärdligt. Men varför mår man illa? Är det för att man inte vill vara helöverlåten längre? Och då blir en församling som sjuder av liv besvärande.”
Uttalandet är häpnadsväckande och talande. Att slå fast att den som mår dåligt, gör det på grund av bristande överlåtelse är inte bara ett djupt olämpligt förhållningssätt och långt från sund teologi – det är också ett förminskande av dem som lider.
På Dagen är vi väl medvetna om den okunskap som finns i sekulära medier om kyrkans värld. Som Frida Park skrev på ledarplats finns en tendens hos medier att vara misstänksam mot allt som har med entusiastisk kristendom att göra. Detta faktum får inte skymma att det finns ett större antal berättelser från Wao church som är viktiga att lyssna till och ta till sig av.
Vi sätter oss gärna ner med ledningen för Wao church i en intervju där ni kan ge er bild av den granskning som Expressen har gjort och de berättelser som kommit fram.
“Vad är fel i Wao church?” frågar sig bibelläraren från Wao church i sin text. Det är en mycket relevant fråga att ställa sig som församlingsledning. Inte minst i framgångsrika växande rörelser kan det finnas gott om tillkortakommanden som behöver rättas till om tillväxten ska fortsätta och bära god frukt. En del av dessa kan synliggöras genom de avhoppade människornas berättelser. Det är kanske där en början till svaret finns Bertil Swärd?
