Ingen kan tjäna två herrar samtidigt, säger Jesus i Matteusevangeliet 6:24. Det bibelordet kom till mig när jag passerade ett av de stora templen i den julpyntade lilla stad jag befann mej i. Med vackra dekorationer och en välkomnande atmosfär lockades jag in till botgöring inför altare med tillbud och erbjudande om frälsning.
Vi var många som vandrade runt och nynnade med i sånger om jul och gemenskap. De flesta av oss såg ut att behöva en befrielse i själen från krav, stress och ångest. Vi stod i kö för att köpa oss fria vid varudiskar och kassörskor och få den frälsning och nåd vi verkligen saknade.
När jag lämnade templet var det med påsar och paket och en känsla av att jag verkligen mött upp till vad julen kräver av oss. Vi tjänar inte två herrar samtidigt, vi väljer när vi tjänar vem och lite hur det passar in i vår västerländska värld. En i taget för Guds skull!
Det är jul igen. “Du skall inga andra gudar hava jämte mig”, säger 2 Moseboken 20:3, men det har vi och det är kanske enklare att förstå det i juletid. Mammon, som vi alla tjänar i smyg eller för öppen ridå, har gjort det enkla kristna budskapet om nåd, enkelhet och kärlek till ett urvattnat materialistiskt reklamtrick.
Hur vi än vrider och vänder på vår önskan om att tolka och förstå julens budskap så drunknar det i larmet från mammons grottekvarn. Visst kan det köpas avlatsbrev än i dag, och det är snällt att bjuda in dem som inte har julskinka eller får paket. Så vi har lösningar på det där som skaver och knirrar inom oss. Men mammon visar ingen nåd. Vi är fast i skuld och begär förklätt i plastkort och kredit.
Det enklaste budskap och den största befrielsen var svår att få tag på.
— Henric Johansson
Med en skuld för livet som jag omöjligt kan betala av inom ramen av de år jag har kvar förstår jag först nu att mammon inte ger någon nåd. Det är självklart mitt eget fel och gjort med en intention om att det är så man gör det. Barskrapad och trots fast jobb och tak över huvudet går jag förbi templet med mörka tankar. Tankar om att ge upp och kapitulera. Tankar om att böja mina knän och fortsätta betala priset för mina synder. En mammon ger ingen nåd. Den skriker bara mer och högre.
Frälsaren kommen är? Vad betyder det att tjäna två herrar? Ju mer jag tänker tillbaka på det jag lärde mig i söndagsskolan för femtio år sedan desto svårare blir det att få det hela att gå ihop. Jag vet att det enda som räcker är nåden. Nåden från den evige Guden genom hans gåva till mänskligheten, hans egen son Jesus Kristus.
Men jag tjänar två gudar. Jag har en skuld som inte kan betalas till mammon och den har drivit mig och många andra ut i fattigdom, utanförskap och tankar om evig skam. Samtidigt sitter jag med en känsla av att äntligen vara fri, för nu ser jag det så tydligt: Ingen kan tjäna två herrar samtidigt.
Julen är här. Vad betyder det egentligen? Jag besökte ett annat tempel i den julpyntade lilla staden. Ramlade in i en kyrka som tydligt proklamerade frälsning och helande i entrén. Jag hade med mig en romsk man som var sjuk. Jag tog med honom fram till prästerna som såg osäkert på mig och sade till mig och mannen att sitta ned och vänta. Vänta på vad? Det enklaste budskap och den största befrielsen var svår att få tag på.
Vi betalade med en kollekt och fick en julkonsert med kyrkkaffe. Den romske mannen haltade vidare ut i vinterrusket med en packe tidningar att sälja för mat på bordet och några kronor hem till familjen i fattigdom.
Frälsningens och julens glada budskap handlar om en annorlunda livsstil, att det finns ett pris att betala för en gåva som är gratis och fri. Den handlar om att fatta ett beslut om att tjäna en herre. Med en värld som fullständigt ramlar isär och blottlägger vår nakna mänsklighets behov av frälsning är det dags att ta samtalet. Mammon och den materialistiska anden kryper på i vinternattens kyla.
Ta ett beslut om en annorlunda jul. Jag vill inte ha ytterligare en julkonsert, inte en skinkbit till eller paket från Åhléns. Jag vill egentligen inte fira jul alls, eller vill jag det? Jag bekänner min synd och skam över att ha tjänat en herre som inte ger någon nåd, mammon. Vänder mig till den andra Herren och säger: Frälsaren kommen är.
Världen behöver stenar som ropar och lärjungar som tydligt ser vart vi är på väg. Jag ber er alla som fått nåd och befrielse från mörkret och världens lockelser att lyssna. Dela med er av den sanna nåden och frälsningen, i ord och handling, till en värld som behöver det. Det är hög tid!
Julen är här. Är du?
