Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Våldsbrott, gängkriminalitet och ständiga återfall i brott hotar hela vårt samhälles fundament. Medan polis och åklagare står i frontlinjen mot brotten, så borde Kriminalvården vara vår främsta mur mot brottets återkomst. Både genom att hålla brottslingar inlåsta under mycket lång tid, och genom att rehabilitera och förebygga återfall i brott.
I dag ligger andelen återfall i brott på 32 procent, enligt siffror från Brå (2023). Bland unga är återfallsfrekvensen ännu högre, där 9 av 10 unga gängkriminella återfaller i brott. Återfall i brott är ett kvitto på hur effektivt rättsväsendet fungerar och i synnerhet tidiga återfall vittnar om otillräckliga insatser under fängelsetiden.
Kriminalvården har under en längre tid brottats med flera parallella utmaningar, för vilka den tidigare socialdemokratiska regeringen bär ett tungt ansvar. Det handlar om interna strukturer som utmanats av den allt grövre och organiserade brottsligheten, en misslyckad integrationspolitik som påverkat brottsligheten – men också otillräckliga resurser som fått Kriminalvården att gå på knäna med överbeläggningar och omfattande platsbrist i fängelser och häkten. Detta har påverkat det återfallsförebyggande arbetet negativt och flera viktiga program som tolvstegsprogrammet och klosterverksamhet har lagts ner.
Kristdemokraterna och övriga samarbetspartier har nu gett Kriminalvården kraftigt utökade resurser och ser till att fler fängelser byggs i mycket snabbare takt. I dag är ett 50-tal byggprojekt igång – och antalet platser beräknas tredubblas över en tioårsperiod.
Detta är en typ av rehabilitering som inte bara handlar om att korrigera beteenden kortsiktigt, utan om att återknyta den intagne till grundläggande värderingar om rätt och fel.
— Ingemar Kihlström och Dan Hovskär, KD
En utredning om att hyra fängelseplatser är igång, något vi kristdemokrater velat se sedan 2019. Dessutom ska fler svenska fängelsestraff kunna verkställas i dömda utlänningars hemländer och fler kriminella ska utvisas.
Åtgärderna ovan är avgörande för att skipa rättvisa och förebygga brott. Om rättvisa ska kunna skipas krävs fler fängelser där kriminella sonar sina brott, och under längre tid.
Men om vi ska få minskad brottslighet i framtiden krävs också att det finns tillräckliga resurser till Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall. Varför? För att vi inte kan acceptera att kriminella återvänder till samhället, bara för att snart vara tillbaka bakom lås och bom.
Ett långt fängelsestraff kan vara återfallsförebyggande i sig. Men det vore ett slöseri med resurser om inte tiden i fängelset också användes till att faktiskt förbereda den intagne för ett laglydigt liv. För detta krävs ett aktivt arbete med fokus på rätt och fel, och de värderingar som vårt samhälle vilar på.
Kriminalvården måste ges rätt verktyg för att genomföra hela sitt uppdrag – repression, men också rehabilitering. Viktiga program som tolvstegsprogrammet och klostret på Kumlaanstalten, som båda visat goda resultat, är borta på grund av platsbristen. Kristdemokraterna kräver att verksamheterna återinförs och möjliggörs rikstäckande nu när vi bygger fler anstaltsplatser.
[ Allt stökigare i trånga svenska fängelser – fler fångar isoleras ]
Missbruk är en av de största orsakerna till kriminalitet, och av intagna har 70 procent olika drogproblem. Utan effektiva program som tolvstegsmodellen riskerar vi att samma personer begår samma brott om och om igen. Genom att återinföra tolvstegsprogrammet kan vi ge intagna med missbruksproblematik en bättre chans att bryta destruktiva mönster som leder dem tillbaka till kriminalitet. Tolvstegsprogrammet bör därför återinföras på bred front inom Kriminalvården.
Likaså måste klosterverksamhet i fängelser, såsom klostret på Kumlaanstalten, återupptas och möjliggöras rikstäckande. Kriminalvården har inte bara till uppgift att hålla brottslingar inlåsta, utan också att erbjuda dem möjligheten till moralisk och andlig utveckling.
Klostret på Kumla var ett exempel på en verksamhet som hjälpte många att reflektera över sina liv och val. Detta är en typ av rehabilitering som inte bara handlar om att korrigera beteenden kortsiktigt, utan om att återknyta den intagne till grundläggande värderingar om rätt och fel. Sådana program är inte en lyx – de är en nödvändighet för att minska brotten.
[ Häktespastorn: Låt kyrkor ansvara för alternativa fängelser ]
En stark rättsstat bygger på tydliga värderingar: respekt för lagen, ansvar för sina handlingar och en vilja att återgå till samhällets gemenskap efter att ha sonat sitt brott. Kriminalvården ska vara en institution som förkroppsligar dessa värden – inte bara en plats där brottslingar förvaras tills de släpps ut, utan en plats där de lär sig vad som är rätt och fel.
