För att bygga ett sammanhållet och brottsfritt samhälle krävs lagar och åtgärder som i första hand förebygger brott snarare än att enbart bestraffa dem som begår dem. Fokus bör ligga på att hantera de grundläggande orsakerna till kriminalitet genom att adressera sociala problem, främja social rättvisa, stärka utbildningssystemet samt förbättra välfärden, psykisk hälsa och stärka de befintliga säkerhetsorganen.
Att bekämpa fattigdom och skapa ekonomiska möjligheter är ett bättre och mer hållbart alternativ än att satsa på fler fängelser eller traditionella och omoderna program.
KD-politikerna Ingemar Kihlström och Dan Hovskär lyfter i sin debattartikel vikten av att återinföra det återfallsförebyggande arbetet tolvstegsprogrammet. Idén om tolvstegsprogrammet är det en gammal metod med religiösa inslag. Trots att det har hjälpt vissa individer saknar det vetenskaplig grund och bygger enbart på tron som koncept.
Programmet kan komma i konflikt med vissa personliga eller religiösa övertygelser och leda till att andra känner sig marginaliserade eller exkluderade. Programmet kan också uppmuntra till beteenden som liknar slutna grupper eller sekter i samhället.
Men tolvstegsprogrammet kan moderniseras och utvecklas för att göra dess verktyg mer öppna och professionella, i linje med hälso-, psykologiska och biologiska vetenskaper, och så bli en inspirationskälla för alla inom kriminalvården.
Det är märkligt att debattörerna lägger ansvaret för problemen och utmaningarna kopplade till kriminaliteten på den tidigare socialdemokratiska regeringen, trots att brottsligheten i Sverige är ett resultat av många års ackumulerade brister.
Det är troligt att dessa brister kan spåras tillbaka till tidigare sexton år av moderat styre och härrör från försummelse – exempelvis försämrade sociala och ekonomiska förhållanden, nedgången i skolor och utbildningssystem samt är effekter av privatisering.
Den nuvarande regeringen har hittills inte genomfört några djupgående åtgärder för att hantera de sociala och ekonomiska orsaker som bidragit till kriminaliteten, inte heller problemen inom utbildningssystemet.
Brott är inte en följd av brist på fängelser, utan ett resultat av flera sammanflätade faktorer, bland annat fattigdom, arbetslöshet och brist på utbildning. Detta är ofta grundläggande orsaker till brott. Dessa problem kan skapa sociala klyftor och klasskonflikter, vilket leder till psykologiska reaktioner som kan driva individer till kriminalitet, psykisk ohälsa eller beroende.
Social obalans, svåra ekonomiska förhållanden, familjeupplösning, låg utbildningsnivå, diskriminering och marginalisering samt brist på utveckling inom säkerhetstjänster förstärker problemen och bidrar till ökad brottslighet.
Därför är det av yttersta vikt att behandla de verkliga orsakerna till brott snarare än att bara behandla symptomen, och förebygga brott innan de inträffar genom följande åtgärder:
- Ge polis och andra säkerhetsorgan mer resurser och möjlighet att använda modernare metoder för att övervaka och förebygga brott.
- Lagar bör utformas för att förebygga brott snarare än att enbart straffa.
- Etablera en tillfällig beredskapskommitté bestående av säkerhetsorgan, psykologer, pedagoger, jurister, journalister och politiker. Kommittén ska utveckla en strategi för brottsförebyggande insatser med fokus på att bygga ett starkare samhälle och rehabilitera brottslingar.
- Återinför närpoliser och upprätta fasta polisstationer i områden med hög brottslighet. Personer med kriminell bakgrund bör kartläggas och övervakas noggrant.
- Den höga andelen brott som begås med skjutvapen tyder på brister i säkerhetsapparaten eller avancerade smugglingsnätverk. Utred varifrån vapnen kommer och modernisera säkerhetspolisens metoder för att bekämpa vapensmuggling.
- Skolan kan genom att fostra elever främja rätt beteende och ingripa vid avvikande beteende aktivt motverka risken för kriminalitet.
- Främja mänskliga värderingar och social rättvisa, samt lös både de sociala och ekonomiska problem som ofta ligger till grund för kriminalitet.
- Förhindra att det förflutna upprepas genom att fången efter avtjänat straff återintegreras genom att direkt introduceras på arbetsmarknaden.
- Utveckla säkerheten och fängelseledningen på ett sätt som säkerställer en human och praktisk rehabilitering, så att den brottsdömde kan få ett arbete efter frigivningen.
Genom att ta itu med de bakomliggande orsakerna till kriminalitet kan vi skapa ett tryggare samhälle. Det kräver inte bara starkare säkerhetsåtgärder utan också en djupare förståelse för sociala, ekonomiska och kulturella faktorer.
När olika samhällsaktörer samverkar kan brott förebyggas, begränsas och hanteras på ett hållbart sätt. I stället för att bygga fler fängelser och slösa offentliga resurser på tolvstegsprogram och liknande som enbart fokuserar på symptomen, och där resultaten är osäkra, bör vi arbeta för mer effektiva lösningar.
