Ett antal debattörer efterlyser i Dagen 24 januari en ”kritisk ekumenisk hållning” från Svenska kyrkan gentemot den rysk-ortodoxa kyrkan. Det är precis den hållning Svenska kyrkan har.
Svenska kyrkan har aldrig haft egna formella bilaterala relationer med den rysk-ortodoxa kyrkan. Sedan 2009, och beslutet om samkönade vigslar, har också rysk-ortodoxa kyrkan tagit avstånd från Svenska kyrkan.
De kontakter Svenska kyrkan i dag har med den rysk-ortodoxa kyrkan finns i de ekumeniska sammanhangen Kyrkornas världsråd, KV, och Sveriges kristna råd, SKR.
Som debattörerna säkert känner till har KV och SKR inte velat utesluta den rysk-ortodoxa kyrkan ur gemenskapen, en hållning som också Svenska kyrkan står bakom.
En sådan dialog innebär inte att man tar lätt på det man ser som fel och brister hos den andre.
— Peter Lindvall
En orsak är att då förloras också möjligheten att tala klarspråk direkt med varandra. Att stänga alla kanaler riskerar att bli enkel symbolpolitik utan reell verkan.
Att som debattörerna tycks göra, tolka ekumenik som ett okritiskt omfamnande av varandra är också ett missförstånd.
Ekumenik handlar lika ofta om att prata med dem man inte alls är överens med. En sådan dialog innebär inte att man tar lätt på det man ser som fel och brister hos den andre. Tvärtom, dialog ger möjlighet att kritisera och påverka.
Det bör också påpekas att de rysk-ortodoxa församlingarna i Sverige har olika relationer till Moskvapatriarkatet. Den äldsta, som funnits här sedan 1600-talet har till exempel inte hört till Moskva på nästan 100 år.
[ Läs tidigare inlägg | Svenska kyrkan bör ha kritisk ekumenisk hållning mot rysk-ortodoxa kyrkor ]
