1944, under andra världskriget, trädde textilfabrikören K-G Ottosson från Falköping upp i Nyhemsveckan och höll ett brandtal för den yttre missionen. Han menade att pingströrelsen måste samla in tio miljoner kronor (drygt 200 miljoner kronor med dagens pengavärde) och skicka ut 100 nya missionärer för att möta de behov som då fanns.
En av de 100 som antog utmaningen var en barnmorska i Skärstad, Ruth Andersson. Hennes far, Karl, var möbelföretagare och missionskassör i församlingen och fyra av hans barn blev missionärer. Dottern Ruth for till Liberia 1947, och väl där träffade hon Karl Ramstrand. De gifte sig och blev pionjärer både i Liberia och senare i Awassa i Etiopien. Nyligen invigdes där en megakyrka med en stor grupp svenskar på besök!
Ruth Ramstrand skrev boken Guds Lilla Piga far dit pepparn växer, ett dokument över ett enastående pionjärarbete över kultur-, språk- och etniska gränser.
Ruth och Karl Ramstrand stod i nära kontakt med sina understödjande församlingar i Pingst i Sverige, och under Nyhems- och Lapplandsveckorna hade man missionsdagar, och under till exempel Hampeveckan för ungdomar var det många som fick sin missionskallelse, bland annat jag och mina syskon.
Missionsbrev lästes och årsmöten i församlingarna inleddes alltid med missionärsbrev som ofta innehöll svårlästa namn som Loitokitok eller Cochabamba!
En annan som skildrat sin och sin man Rolands livslånga insats i missionens tjänst genom en självbiografi är adjunkt Anita Stenlund. I Min mamma är min moster, och min moster är min mamma skildras arbetet både i Afrika och i Sverige. Roland hade många ledaruppgifter, men som ”medföljande” fanns Anita med lika mycket i arbetet. Det hon har att berätta är fantastisk missionshistoria!
Läraren Per Olof Jacobssons utmärkta bok Mission för hela livet i, Sverige, Kongo, Rwanda är en vardagsnära bok där man får följa P-O och hans fru Everence mycket dramatiska arbete, och i den ganska nyutkomna romanen Kallelsen av Görrel Espelund fångar hon genom intervjuer och genom studier av missionärsbrev missionslivets många dråpliga sidor och de konsekvenser Guds kallelse får för olika människor.
Boken är en utmärkt studie i vad missionärslivet innebär och vad som väntar pionjärer inom missionen.
Ett fjärde exempel är boken My Calling av Dr Clement Mnkeni i vilken han beskriver sin tydliga livstidskallelse från Gud om att satsa på högre utbildning för ungdomar. Innan han träffade svenska missionärer hade Gud förberett honom för den ledarroll han sedan fick inom pingströrelsen i Tanzania.
Vad vill jag säga med att nämna alla dessa böcker och missionärer? Jag vill visa på vikten av profeter, som K G Ottosson som ställde sig i talarstolen på Nyhem, av gripna missionsrådsledare som Karl Andersson och av vanliga medlemmar som bär på och bejakar sin kallelse som till exempel Ruth Ramstrand och Anita Stenlund. De är alla vardagsmänniskor och del i den traditionella missionsbefallningen om att ”Gå ut till hela världen!”
Vad kan vi lära oss av vår missionshistoria för att i nutid hitta nya ”Guds Lilla Piga”, människor som drar till nya områden där Jesus behöver oss? Här är några förslag på vad vi kan göra för att bidra till större missionsglöd:
- Varje pastors- och annan konferens kan ge tid för ett ”tändande missionsinslag”.
- Varje församlingsmöte kan ha en punkt om ”direktkontakt internationell mission” – genom modern teknik kan vi komma i kontakt med missionärer på fältet.
- I förmiddagsgudstjänster, och i allt från barn- och ungdomssamlingar till träffar för äldre kan vi i kortare eller längre inslag inspirera folkatt bli vår tids ”Guds Lilla Piga”.
- Varje Second Hand-butik kan via sin församling ha direktkontakt med sin målgrupp i mottagarlandet och dessutom besöka dessa på till exempel sina semestrar.
- Församlingen kan inspirera olika yrkesgrupper – såväl hantverkare, vård- som skolpersonal etcetera att helt volontärt arbeta och ha ett utbyte med grupper i ett missionsland.
- Också ”entreprenörskap” är viktigt, och för det behöver vi absolut samarbeta med skolor och företag utanför våra församlingar.
Låt oss uppmuntra, utmana och be för ett förnyat, större missionsengagemang i vårt land!
