Socialdemokraterna ger en förenklad bild av brottslighet när de reducerar orsakerna till enbart socioekonomiska faktorer.
Visst spelar social utsatthet en roll, men ytterst beror brott på värderingar och då kan vi inte blunda för den andliga och moraliska dimensionen som behövs i Kriminalvårdens rehabiliterande arbete.
I vår debattartikel 16/1 argumenterade vi för att erbjuda intagna möjlighet till moralisk och andlig utveckling under fängelsetiden. Det handlar om att använda fängelsetiden på ett konstruktivt sätt för att minska risken för återfall och förebygga brott.
Konkret bör program som 12-stegsprogrammet och klosterverksamhet återupptas, eftersom de visat goda resultat och stärkt rehabiliteringen genom att ge verktyg för självreflektion och personlig utveckling, likt Sveriges kristna råd påtalar i sin replik 30/1.
Kriminalitet handlar också om val, ansvar och moral. Att förneka detta är att blunda för verkligheten.
— Ingemar Kihlström och Dan Hovskär, KD
Vid sidan om rehabilitering behövs även skärpta straff för grova brott, fler poliser och ett stärkt brottsförebyggande arbete med fokus på trygga familjer, stärkt barnperspektiv och en kravbaserad integrationspolitik.
Här har vi och regeringen påbörjat ett omfattande paradigmskifte. Brottsligheten beror på många faktorer och om vi ska lösa det krävs många åtgärder, både repressiva och förebyggande men också värderingsmässiga.
Socialdemokraterna fortsätter dock att tillämpa skygglapparnas politik. Ahmed Mulai (S) ger i sin replik en förenklad bild av brottslighet där den reduceras till enbart socioekonomiska faktorer. Visst spelar social utsatthet en roll, men ytterst beror brott på värderingar.
När gängkriminella uppvisar en total likgiltighet och använder barn för att mörda andra barn, behöver Sverige en diskussion om rätt och fel – inte om fördelningspolitik. Att endast fokusera på socioekonomi är fel. Kriminalitet handlar också om val, ansvar och moral. Att förneka detta är att blunda för verkligheten.
Inom forskningen finns en samstämmighet om att socioekonomisk bakgrund inte utgör en direkt orsak till brottslighet, vilket Brå:s rapport ”Socioekonomisk bakgrund och brott” (2023) visar.
I stället understryks vikten av goda normer och värderingar. Med andra ord är det inte socioekonomi som avgör om en person begår ett brott, utan avgörande är frågan om värderingar. Om personen kan berättiga handlingen för sig själv och sin omgivning.
Ett rent materialistiskt perspektiv på brott kommer inte att lösa de stora samhällsproblem som Sverige står inför. Det är därför vi kristdemokrater alltid betonar familjen och värderingar som samhällets viktigaste brottsförebyggare.
Det är därför vi i regeringsställning nu infört ett utökat föräldraansvar, bygger ut föräldrastödsprogrammen, motverkar ensamhet, är på väg med obligatorisk samhällskunskap för nyanlända och ger stärkt lagstöd åt socialtjänst, föräldrar och skola.
Det är också därför existentiell vägledning och moralisk reflektion ska vara en naturlig del i Kriminalvårdens rehabiliterande uppdrag och nämnda program bör återupptas.
Den som inte förstår vikten av värderingar kommer aldrig förstå hur vi faktiskt bekämpar brott.
