Vi som är kristna själavårdare ”räknar med Guds aktiva närvaro” i samtalet, precis som Pernilla Eklund skriver i en debattartikel den 14 februari. Själavårdssamtalet blir ett ”trepartssamtal” där vi möts i Jesu namn och litar på hans närvaro som kan både visa på lösningar och hjälp i de situationer vi möter.
Nej, vi är inte terapeuter, men många av oss har skaffat oss utbildningar och erfarenheter för att kunna möta behov som finns både i kyrkor och andra sammanhang. Den kristna själavården behövs som ett komplement till terapi och till den förbön som erbjuds i många kyrkor.
På grund av den ensamhet många upplever i dag är behovet av någon att samtala med stort. Även andra behöver hjälp att sätta ord på det som är jobbigt och få stöd och förbön av en kristen själavårdare.
Jag vill särskilt lyfta den tillgång vi som kristna själavårdare har att kunna be tillsammans med människor med olika behov. I förberedelserna inför ett samtal är bönen om att kunna vara öppen både för det som personen säger och för Guds tilltal det allra viktigaste.
För detta behöver själavården vara i god form andligt, men det är också viktigt att vara utvilad och inte stressad.
Under samtalet finns sedan denna bön som en grund att stå på för att kunna lyssna in vad som behöver lyftas i förbön och Guds tilltal för att gå vidare.
När jag i min tjänst som pastor mötte olika själavårdsbehov insåg jag behovet av utbildning. Det är bra att kunna lite psykologi och det finns med i olika utbildningar. Men jag vill särskilt lyfta fram vikten av praktiska övningar, något jag själv fick ta del av inom den ekumeniska själavårdsorganisationen ”Helhet genom Kristus”, och det har varit så värdefullt.
Man lär sig mycket genom att själv få samtal av själavårdare, och att få träna på att leda samtal som sedan följs upp av ledare med erfarenhet.
Förutom att lyssna in Guds tilltal är det också viktigt att betona hur viktigt det är att som själavårdare lita på Guds löften och inse vårt beroende av de andliga nådegåvorna. Drömmen vore att det under varje förbönssamtal också finns ett par personer som stöttar genom förbön.
Min vision är att det i varje församling ska finnas en grupp själavårdare som erbjuder ”friskvårdssamtal” för alla som önskar. På så sätt kan vi förebygga kriser – men naturligtvis också stå till förfogande när kriserna kommer.
[ Läs tidigare inlägg | Pernilla Eklund: Själavården är ingen plats för ”kristna hobbypsykologer” ]
