Debatt

Vance tal borde höja den diplomatiska verksamheten och offentliga dialogen

USA–EUROPA. En diskussion kring dessa frågor är avgörande för att navigera i den komplexa politiska realitet vi står inför i dag, skriver Bengt R Albertson i en slutreplik.

De frågor och påståenden som sju pastorer och teologer framför i sin replik på min artikel (21/2) om USA:s vicepresident JD Vance tal i München, belyser centrala teman som handlar om demokratiska värderingar, relationer mellan USA och EU, samt hur ledarskap och retorik från både Trump och Vance kan påverka dessa relationer.

Jag tror att en diskussion kring dessa frågor är avgörande för att navigera i den komplexa politiska realitet vi står inför i dag. Att föra dialog om dem ger hopp om att vi kan arbeta för en mer sammansluten och förstående värld. Jag vill försöka bemöta några av deras invändningar.

Debattörerna menar att det är en sak att argumentera för att koranbrännaren Salwan Najem är oskyldig och en annan att ifrågasätta om hets mot folkgrupp över huvud taget bör vara ett brott. Men i Sverige och Storbritannien kan vi bli åtalade för om en åsikt kan kännas kränkande för någon. Det är fel, och det är detta Vance pekar på. Känslor får inte ensamt styra en rättsstat. Men en lag om hets mot folkgrupp som tillämpas rätt är naturligtvis nödvändig.

De undrar också om jag känner till Trumps ”bisarra utspel” och hot mot allierade länder. De flesta är nog medvetna om Trumps uttalanden och hur de kan uppfattas som hot mot allierade. I Vance tal tycker jag mig se en vändning till en mycket bättre väg i det att han efterfrågar en gemensam hållning.

Jag håller med Vance om att hotet mot Europa kommer inifrån, inte utifrån.

—  Bengt R Albertson

De frågar sig om jag missat hur Trump och Vance hyllar och försvarar Putin och hans narrativ. Men ingenting tyder på att USA stöder Rysslands invasion mot Ukraina. Trump verkar agera medlare mellan två parter i ett krig och berömmer det som går att berömma men berömmer inte det onda.

Vilka konsekvenser får dessa beteenden och uttalanden av Trump och Vance för EU:s stabilitet, undrar de. Jag anser att det borde höja den diplomatiska verksamheten och offentliga dialogen, så att hot inte övergår i konkret verkställighet. Jag håller med Vance om att hotet mot Europa kommer inifrån, inte utifrån. Det kommer inte från USA.

Vad som händer, enligt Vance, är att om demokratin inom EU fortsätter krackelera kommer USA att dra sig tillbaka från samarbetet. Och det är rätt, i mitt tycke. Vance exempel visar på att EU går i riktning mot en ny ordning, och det är helt klart ett hot mot den västerländska demokratin och synen på rättsstaten. EU är det stora problemet i sin destruktiva utveckling mot totalitarism.

Kan Vance verkligen kritisera EU:s yttrandefrihet med tanke på den amerikanska presidentens agerande mot fria medier? Nej, verkar skribenterna mena. Jag håller med dem som starkt kritiserar Bidens diktatoriska metoder mot medier och sociala plattformar av olika slag, bland annat återgett av Metas grundare Mark Zuckerberg.

Om Trump står för liknande diktatoriska metoder kör Vance definitivt med dubbla kort.

Fler artiklar för dig