Sverige har Europas näst högsta andel alkoholkonsumenter, enligt EU-kommissionens Eurobarometer från 2010. 90 procent av svenskarna brukar alkohol, att jämföras med vinlandet Frankrike där 17 procent är nykterister. I ölets Tyskland väljer 19 procent en nykter livsstil och i det matförknippade Italien är det 39 procent som dricker annat än vin till maten. Globalt sett är en nykter livsstil i majoritet. Enligt FN är 56 procent av världens befolkning nyktra. Den höga andelen alkoholkonsumenter i Sverige skapar en stark alkoholnorm. Drickandet ses som synonymt med fest, och den som väljer att vara nykter måste ha en förklaring. Det är obekvämt med den som avviker från normen.
Under lång tid var frikyrkligheten förknippad med nykterhet. Man hade vuxit fram ur 1800-talets omåttliga alkoholkultur. Sverige höll på att supa ihjäl sig och frikyrkan gjorde gemensam sak med nykterhetsrörelsen och motade tillsammans en utveckling som hade kunnat bli katastrofal för landet. Frikyrkans insatser som såväl motkultur som utväg ur missbruk kan inte överskattas.
Frikyrkoförsamlingar har under lång tid varit normbrytande alkoholfria miljöer där unga människor fått lära sig att ha roligt utan sprit, i många fall ledde det till egna beslut om att leva nyktert eller åtminstone fick gemenskapen i frikyrkan försena alkoholdebuten – en faktor forskningen visar har stor betydelse.
Men frikyrkans nykterhet fick en ton av moralism, och i takt med att senare generationer gjort upp med moralismen har nykterheten även där fått stryka på foten. Det är tyvärr inte längre en självklarhet att en medlem i frikyrkan också är nykter. Man har anpassat sig efter alkoholnormen i samhället och upphör därmed att vara den viktiga motkultur samhället behöver, samtidigt som de viktiga oaserna av nyktra sammanhang blir än färre. Det är en oerhörd förlust.
Alkoholens kostnader för samhället är enorma. 200 000 barn växer upp i hem med destruktivt alkoholbruk och missbruket av alkohol kostar minst 49 miljarder kronor, mer än såväl rättväsendet som försvarsmakten. För att åstadkomma en förändring krävs individer som tar ställning och fattar ett personligt beslut att vara en motkraft. Det egna beslutet är aldrig enbart ett eget, utan utgör också en normbrytande markering, som blir ett föredöme för andra och i förlängningen också kan vara ett viktigt stöd för den som kämpar med sin konsumtion.
Frikyrkan var tidigare en viktig kraft i att förändra och påverka samhället. Medlemmarnas ovilja att anpassa sig efter "världen" och deras starka förmåga att fatta personliga beslut, inte främst utifrån sin egen bekvämlighet, utan utifrån hur mitt beslut påverkar den som är svagare än mig själv, har i kombination med en obändig längtan efter att göra världen bättre gjort underverk både i Sverige och långt bort. Tappas detta bort i förhållande till nykterheten, blir Sverige ett mycket fattigare land, och de förlorade nyktra miljöerna skapar stora risker.
Ett samhälle är alltid summan av dess individer. Normer och kultur uppstår när många individer gör samma sak. Den destruktiva alkoholnormen behöver brytas, och varje person behöver själv fundera över sitt ställningstagande. Ditt beslut påverkar andra.
Susanne Hedman Jensen, förbundsordförande Blå Bandet