Alla har vi olika intressen idrott, litteratur, religion, politik, friluftsliv, resor. Listan skulle kunna göras lång. Ett fenomen jag har identifierat är att evangeliet i hög grad kommit att hamna inom den intressesfär som har med religion att göra.
Detta kan uppfattas som helt naturligt men blir också problematiskt för dem som inte alls är religiöst intresserade. Just den uppfattningen, att evangeliet är till för dem som är religiöst intresserade, vill jag påstå är ett av de största hindren för att också ge de många andra en möjlighet att möta evangeliets kraft.
Som ung förkunnare lyckades jag få några ögonblick ensam med evangelisten Frank Mangs. Jag ställde frågan: "Vad behöver människor höra i dag?" Svaret kom sekundsnabbt och tveklöst från den åldrade evangelisten: "Ett spritt naket evangelium!" Det var det evangeliet som utlöste den spontana och vilda glädjen hos de trasiga och sårade människor som Jesus mötte.
De fick med uppspärrade ögon se hur dörren till Guds rike genom evangeliet slogs upp på vid gavel. De som varit uträknade fick plötsligt vittring på något de i sitt innersta och under hela sitt liv så innerligt drömt om och längtat efter. De goda nyheterna om något som kunde förvandla deras liv, med andra ord det spritt nakna evangeliet om Jesus Kristus.
Religion är mänsklighetens uttryck för en andlig längtan, filtrerat genom den fallna människans behov av kontroll. Så även den kristna religionen. Evangeliet är något helt annat. Det är Guds utryck för hans oändliga kärlek till människan, men också för hans rättfärdighet, filtrerat genom hans bottenlösa nåd. Årtionden och århundraden gick och i dag ser vi tyvärr i vårt land ett evangelium som till stora delar fångats in och kontrolleras av religionen.
Om denna analys inte stämmer blir ju den brännande frågan: Vart tog annars de evangeliets reaktioner vägen som beskrevs ovan? Antingen har evangeliet förlorat sin kraft eller så finns det något som hämmar detsamma. Inget annat är logiskt. Min, kanske något provocerande, uppfattning är att det är religionen och den religiösa tvångströja den skapar, som är denna hämmande faktor.
Vad är då motmedlet mot detta problem? Andens frihet! Det kan uppfattas som en klyscha eftersom vi så ofta har missbrukat detta uttryck. Andens frihet! säger vi och tillsätter en kyrkokommitté som ska utreda frågan. Andens frihet! säger vi och komponerar minutscheman för våra sammankomster. Andens frihet! säger vi och skapar religiösa ritualer, nedskrivna i kyrkoböcker eller nedärvda via olika traditioner.
”Men Anden kan ju verka också genom allt detta!” hör jag ibland, i ett desperat försök att försvara vår fallna naturs behov av kontroll. Om det vore så borde vi i logikens namn se otaliga av de evangeliets uttryck som beskrivs ovan eftersom vi i dag har en uppsjö av alla dessa styrnings- och kontrollmekanismer i våra olika kyrkosammanhang.
”Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den är på väg. Så är det med var och en som är född av Anden” sa Jesus till en av de religiösa ledarna och lärarna i landet (Joh 3) och skapade samtidigt en mardröm för människans behov av kontroll. Varje andligt uppvaknande genom historien har börjat vid dessa Jesu ord men tyvärr slutat i ett religiöst system skapat av just detta, den fallna människans kontrollbehov.
Det vi förhoppningsvis kommer att få se framöver, och det jag personligen spanar efter med en längtan som värker, är vad någon har kallat "den ansiktslösa väckelsen". Låt mig också, kanske aningen provocerande, tillägga "den av kyrkor oberoende och från religion befriade väckelsen". Kanske är det också det som med ett annat ord brukar kallas folkväckelse. En andlig rörelse som inte har sitt upphov i, är knuten till eller bunden av någon specifik ledare, kyrka eller några religiösa former. En rörelse som uppstår när evangeliet om Jesus Kristus i och genom Andens ledning och kraft går från den ena människan till den andra och likt en befriande och renande flodvåg sköljer genom ett människohav som, utan att veta om det, är i desperat behov av just detta.
Anden, evangeliet om Jesus och den tjänande människan är en oslagbar kombination i relation till det enorma behov som finns där bakom ryggen på oss bara vi vänder oss om och ser det. Det känns inte heller helt ologiskt att en sådan rörelse också behagar den Gud "som vill att alla människor ska bli frälsta och komma till insikt om sanningen" (1 Tim 2). Inte bara de som är religiöst intresserade.
Krister Nordin, författare och förkunnare
