Vad vill man egentligen med nya församlingar? Är man missnöjd med hur äldre och etablerade frikyrkoförsamlingar fungerar och söker därför förnyelse och moderna metoder? Detta måste ej vara fel, men är det inte en trosrörelsementalitet och lite av partystil man söker?
Pingströrelsen får även ekonomisk hjälp av ett amerikanskt pingstsamfund. Det är inget fel i att hjälpa varandra världen över som kristna trossyskon. Men blir inte risken stor att amerikanska pingstsamfund med en viss teologi på så sätt köper sig ett inflytande över svensk frikyrklighet och i synnerhet över den svenska pingströrelsen. Om de lånar ut eller ger pengarna vill de väl vara med och bestämma över hur den nya frikyrkligheten ska se ut. Kanske på ett sätt som inte går i linje med svensk teologisk kontext?
Pingströrelsens församlingsplanteringsverksamhet sker i samarbete med Trosrörelsen. Varför det? Kommer nystartade pingstförsamlingar att bli som trosrörelseförsamlingar? Duger inte Pingsts samverkan med EFK och SAM även när det gäller nyplantering?
Vilka får plantera nya församlingar inom de olika samfunden? Måste enskilda troende på en ort som ser ett behov be sitt samfund om lov?
Måste en nyplanterad frikyrkoförsamling se ut på ett visst sätt, när det gäller på gudstjänstutformning och musikstil? Måste en nystartad pingstförsamling se ut som en trosförsamling eller som United i Malmö var på 1990-talet?
Urban Ericsson, Grythyttan
