Ingen kan tjäna två herrar. Marknadsekonomin bygger i sin grund på vinstmaximering vilket inte är någonting annat än att tjäna Mammon (Luk 16:13). Att tjäna Mammon är inte förenligt med kristen efterföljelse. Stefan Gustavsson (Dagen 25/2) menar att frihandel och kapitalism inte ska kritiseras utan endast tillämpningen av densamma. Han gör då samma misstag som de Sovjetapologeter han kritiserar.
Som stöd för marknadsekonomin hävdar Gustavsson att: ”Aldrig tidigare har så många människor lyfts ur fattigdom som under de senaste decennierna.” Påståendet grundar sig på en populär idé som oftast tas för sanning, men denna tanke har stött på allvarlig kritik från bland annat ekonomen Jason Hickel som i sin bok ”The Divide” visar hur idén bygger på kreativ bokföring från Världsbanken.
Vi och flera andra med oss menar att det finns en konflikt mellan kristen tro och kapitalism, då allt skapat tillhör Gud. När Jesus talar om hur vi använder pengar (vilket Gustavsson tolkar som ett stöd för privat äganderätt) handlar det om hur vi förvaltar en resurs vi har fått till låns och som egentligen tillhör Gud. Johannes döparen talar om att den som har två skjortor eller två bröd ska dela med sig till den som inget har. På samma sätt bör vi göra med våra resurser för utjämna klassklyftorna och genom våra handlingar vittna om Guds rike.
Kapitalismen är i sin tur ett system som bygger på organiserad stöld. All den vinst kapitalisten strävar efter skapas genom att arbetare inte får lika mycket betalt för sitt arbete som det faktiskt är värt. Kapitalisten stjäl mellanskillnaden och kallar stöldgodset vinst. Guds bud att inte stjäla är därför snarare ett argument mot kapitalism. I stället för överproduktion borde vi fördela resurser för att tillgodose människors basbehov och ägna oss åt annat än att jobba. Familj, fritid eller gudstjänst. I Matt 22:36–40 pratar Jesus om det dubbla kärleksbudskapet. Att älska Gud och sin nästa som sig själv. Hur mycket älskar vi vår nästa om vi samtidigt stjäl från hen? Ska vi leva som lärjungar till Jesus så kan vi inte samtidigt hänge oss åt kapitalismen, vi bör i stället aktivt motverka den.
Stefan Gustavsson missar att dra historisk lärdom från den nyliberala eran efter murens fall och insikten om att kapitalismen inte kan begränsas eller reformeras. Det är inte enbart statliga aktörer som sätter agendan då företagsintressen har stora möjligheter att påverka politiken. Det syns inte minst i hur Svenskt näringsliv lyckades driva fram en begränsning av strejkrätten 2019 och hur de stora företagen skövlar naturresurser och bränner olja för att göra vinst. Kapital är en form av makt och kapitalet följer sin egen logik bortom mänsklig kontroll, där vinst skattas högre än liv. Denna logik kan vi identifiera som Mammon.
Aldrig förr har så få personer ägt så mycket av jordens resuser som i dag och klyftorna mellan fattig och rik aldrig varit större. Bland OECD-länderna har ojämlikheten i Sverige ökat snabbast.
Kapitalism är också ekologiskt ohållbar. European Environmental Bureaus visar i rapporten ”Decoupling debunked” att ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling inte går att förena. Rapporten stödjer sig på en gedigen genomgång av tillgänglig forskning och finner att hållbar tillväxt är en väldigt orealistisk idé. Kapitalismen kan inte fungera utan tillväxt och är därför ohållbar vilket i dag visar sig genom sinande naturresurser och global uppvärmning.
Ett annat system är nödvändigt om vi ska ha en chans att stoppa klimatkris och miljöförstöring. Vi hittar ett tilltalande alternativ för kristna i den anarkistiska filosofin men också i exempel på andra demokratiska och frihetliga samhällsbyggen än det liberaldemokratiska vi har i dag. Till exempel i den tidiga kyrkan, bland Zapatisterna eller i den kurdiska demokratiska konfederalismen.
Under kapitalismen arbetar vi länge för att skapa ett överflöd, när de flesta av oss som bor i rika länder redan har vad vi behöver och mer därtill. Det är resurser som behöver omfördelas. Anarkismens idé är att det kan ske genom frivilliga samarbeten i stället för genom tvång. Den kristna församlingen som en frivillig gemenskap är en bra utgångspunkt för en sådan utveckling. Kan kristna visa mönster för mer hållbara, rättvisa och frihetliga sätt att leva vore det ett kraftfullt vittnesbörd i en tid när sådana svar verkligen behövs.
Stefan Gustavssons argumentation gör det enkelt för sig genom att återupprepa kalla krigsretorik där det enda tänkbara alternativet till kapitalism är en sovjetisk halmgubbe. Ett anarkistiskt samhälle är inte Guds rike på jorden eller någon perfekt utopi. Att förneka att det finns andra alternativ än kapitalism och sovjetkommunism är att lägga locket på för utvecklingen gentemot mer hållbara samhällssystem. Vi menar att en anarkistisk omställning vore att föredra framför att den rådande kapitalistiska rovdriften på djur, natur och människor får fortsätta. Ett mer jämlikt samhälle utan klassklyftor är betydligt närmare Guds rikes verklighet än dagens förtryck under Mammon.
Rasmus Lenander, nätverket Kristen underjord
Jonathan Lange, nätverket Kristen underjord
Läs mer Stefan Gustavsson: Marknadsekonomi är bästa alternativet, Peter Halldorf
