I en debattartikel som publicerades i Dagen den 5 mars argumenterar Martin Kroon för att konversion i Sverige inte är skäl för asyl.
Kroon menar att grundtanken med asylsystemet är att den asylsökande ska ha asylskälen med sig från hemlandet. Detta påstående är felaktigt. Både den nationella och den internationella asylrätten har tvärtom bestämmelser som innebär att asylskäl kan uppstå på plats i ett annat land än personens ursprungsland – man talar då om asylskäl sur place. Asylskäl sur place är en central utgångspunkt i asylrätten som ger rätt till skydd enligt utlänningslagen, Genèvekonvetionen, Europakonventionen och skyddsgrundsdirektivet.
Läs mer | Martin Kroon: Konversion i Sverige inte skäl till asyl
Skyddsgrundsdirektivet reglerar den gemensamma europeiska asylrätten och är bindande för medlemsstaterna. Direktivets artikel 5 behandlar situationen när ett behov av internationellt skydd har uppstått på grund av den verksamhet en person ägnat sig åt sedan han eller hon lämnade sitt ursprungsland, det vill säga skyddsbehov sur place. I artikeln står det att en välgrundad fruktan för förföljelse eller en verklig risk för att lida allvarlig skada kan grunda sig på händelser som har ägt rum efter det att personen lämnade ursprungslandet. Här kan som exempel tas de allvarliga konflikter som präglat situationen i Mellanöstern det senaste decenniet. Irakier, syrier och jemeniter som befann sig utanför sina ursprungsländer när krigen bröt ut och eskalerade kan givetvis inte återsändas till sina ursprungsländer enbart på grund av att de inte varit i länderna och upplevt krigen.
I artikel 5 står det även att en välgrundad fruktan för förföljelse kan grunda sig på verksamhet som sökanden ägnat sig åt sedan han eller hon lämnade ursprungslandet, vilket alltså är typsituationen för personer som konverterar till en religion som skulle innebära risk för förföljelse vid ett återvändande.
På samma sätt som för syriern som befann sig utanför sitt ursprungsland när kriget bröt ut har alltså konvertiten från ett land där religionen är risk för förföljelse rätt till asyl. Att inte bevilja asyl till syriern eller konvertiten skulle innebära brott mot den nationella och internationella asylrätten och principen om non-refoulement som ska skydda flyktingarna mot utvisning eller avvisning när deras liv eller frihet är i fara.
Läs mer | Sex kristna ledare: Vår skyldighet i en tid som denna
Som Kroon skriver är frågan om asylsökande konvertiter aktuell. Frågan är dock inte på något sätt ny, utan en återkommande grund för asyl som berört olika grupper under olika tider. Även det som Kroon skriver om själva bedömningen av konversion stämmer. En bedömning av konversion som grund för asyl innebär en bedömning av vem den sökande är och av en personlig erfarenhet och process, vilket bland annat har sin grund i UNHCR:s riktlinjer och Migrationsöverdomstolens praxis. Det finns därmed även rättsligt stöd för att asylskäl inte, som Kroon hävdar, behöver utgöra "observerbara och verifierbara fakta".
Kroons argument att asylskäl ska ha funnits i hemlandet och behöver kunna verifieras kan som ovan framgår enkelt motargumenteras utifrån gällande rätt. En kort redogörelse för juridiken visar att det som Kroon menar strider mot grundtankarna i asylsystemet i stället utgör fundamentala mänskliga rättigheter.
Mer problematiskt är Kroons argument om att konversioner i många andra kulturer sker av praktiska/pragmatiska skäl – medan en konversion i Sverige är mer av en inre omvändelse. Vad Kroon har för grund för detta påstående framgår inte, men inte heller vilken relevans det har för bedömningen av konversion som asylskäl i den svenska asylprocessen.
En person som konverterar från exempelvis islam till kristendom i Sverige blir inte mindre kristen om det skulle stämma att konversion i andra länder kan ske på andra grunder. Att det skulle vara i enlighet med en viss kultur att ha praktiska skäl för en ”genuin” konversion har inte heller någon betydelse – då det enda som Migrationsverket och migrationsdomstolarna ska bedöma är om en person har gjort sannolikt att han eller hon har en genuin grund för sin konversion.
Läs mer | Christer Angerbjörn: Kroons förakt för konvertiter drabbar oss alla
Martin Kroons resonemang om genuinitet och möjligheten att leva som "tyst" kristen är oroväckande, då det öppnar upp för åsikter om att kristna konvertiter skulle kunna återvända till sitt land om de lever diskret.
Det finns ingen grund i asylrätten för att avfärda de mänskliga rättigheter som flyktingdefinitionen skyddar genom att förutse att grunderna för asyl kommer att ändras i en annan kulturell kontext eller kan döljas genom ett diskret levnadssätt. Liknande resonemang riskerar att urholka asylrätten och de rättigheter som den avser att skydda.
Anna Lindblad, chefsjurist, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar
