Vi närmar oss nu ett nytt val till Europaparlamentet. En kristen debatt kan åter bli aktuell där vissa politiska institutioner och internationella organisationer demoniseras. Hur man ska tolka de gamla bibeltexterna om ändens tid med ett starkt symboliskt språkbruk, utmanar den bibeltroende när texterna ska kopplas ihop med dagspolitiken. Under många år har EU i både europeisk och amerikansk kristen debatt sammankopplats med ett framväxande antikristligt världsrike.
Jag är mycket skeptisk till en sådan bibeltolkning. Bibeln talar om att Jesus ska komma tillbaka. Vissa bibeltexter betonar att det ska ske plötsligt, som en tjuv om natten. Andra bibeltexter pekar på att det finns tidstecken som visar att hans ankomst är nära.
Bibelns framtidsvision om att Jesus ska komma tillbaka innehåller både ett framtidshopp om Guds rike, där det inte ska finnas någon död, sjukdom eller lidande. Det innehåller också en vision om Guds dom över det onda. Ondskan ska besegras en gång för alla, ett slutdatum är bestämt. Några av bibeltexterna om tidstecknen handlar om det som Bibeln kallar för antikrist. En gudlös och förtryckande politisk regim som förföljer den kristna kyrkan. Bibeln säger att antikrister alltid har funnits, och för den tidiga kristna kyrkan var Romarrikets kejsare periodvis en antikrist. Det har spekulerats i tvåtusen år om vem som är denne gestalt. Listan är lång över möjliga kandidater; Katolska kyrkan, FN och EU har ofta varit omnämnda de senaste 50–75 åren. Tidigare såg Luther Katolska kyrkan som antikrist. Bibeltexter antyder en kulminering av det antikristliga systemet i samband med Jesu återkomst. Jag tror att både nazismen, fascismen och de många kommunistiska regimerna under de senaste hundra åren rimligen kan tolkas som steg mot en antikristlig kulminering. Detsamma gäller dagens islamistiska stater med förtryck av både kyrkan och mänskliga rättigheter.
Den tekniska utvecklingen i världen gör att både världens undergång enligt bibelns apokalyptiska scenarier och en politisk och ekonomisk världsmakt är fullt möjlig inom överskådlig tid. Jesu återkomst handlar både om att rädda sitt folk och att döma ondskan i världen. Det är dock viktigt att vi kristna är sunda och korrekta när vi ska peka ut antikristliga tendenser. När vi talar om en historisk peak av ett antikristligt system, som endast Kristus själv kan besegra genom att fysiskt träda in i världen, bör vi vara försiktiga med att utnämna vissa politiska institutioner som embryon till detta.
Demoniseringen av FN och Agenda 2030 av vissa kristna röster i både USA och i Sverige, som handlar om en hållbar värld där man försöker lösa både fattigdoms- och miljöproblem, har jag svårt att begripa det antikristliga i. FN är en i stort maktlös institution som saknar både militära och ekonomiska resurser. Agenda 2030 handlar om att göra vår värld något bättre, en ambition som vi kristna bör stödja. Organisationer som Världsbanken och Nato har mer muskler att påverka världsutvecklingen än FN.
Efter andra världskriget är Europa både ekonomiskt och politiskt akterseglat och EU är inte ett begynnande antikristligt världsrike. Världen domineras i dag av några enstaka stormakter som USA och Kina. Det FN och EU gör är att skapa mötesplatser som gör det möjligt för mindre länder att finnas med i beslutsfattandet. Annars skulle stormakterna helt dominera scenen.
Om vi skulle avskaffa FN och EU skulle världen inte bli mindre antikristlig. Den enda effekt skulle vara att stormakterna då helt dominerar vår värld. Avgörande beslut skulle ännu mer koncentreras och fattas i snabba telefonsamtal mellan Washington, London, Berlin, Moskva och Beijing. Ett avvecklat EU ökar framför allt Putins makt.
Vi kristna behöver be för EU-valet och vara engagerade i Europas angelägenheter. Genom EU har vi frihet att bosätta oss och jobba var som helst i Europa, vilket kraftigt underlättar för kristen mission. Genom EU-samarbetet har vi skapat en modell för fredliga lösningar i Europa i stället för ständiga krig. Genom att låta företagen fritt vara verksamma över gränserna inom EU har vi också skapat sysselsättning och ekonomisk utveckling.
Vi kan med gott samvete rösta i valet till Europaparlamentet. Jag har svårt att se varför kristna skulle rösta på kandidater som vill rasera och demonisera Europasamarbetet, vilket politiker både längst till vänster och längst till höger vill göra. Samtidigt bör vi kristna verka för de tankar som låg till grund för EU-samarbetet från början. Bland annat den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga tanken att besluten ska fattas så nära vanliga människor som möjligt. Att begränsa EU:s makt är en viktig fråga för alla som vill främja ett nära samarbete mellan Europas länder genom EU.
Att länder samarbetar genom gemensamma institutioner som FN och EU där alla medlemmar har rösträtt, avskaffar inte nationalstaterna. Det är inte globalism. Det är en sund variant av internationell demokrati som begränsar stormakternas dominans och världsherravälde. Är det därför ett skäl till varför Trump varken gillar EU eller FN?
Stefan Swärd, pastor och statsvetare
