Debatt

Lyft fram religionens roll

Religionsfriheten måste bli viktigare i svensk utrikespolitik. Det måste bli ett slut på regeringens beröringsskräck när det gäller frågor som rör religion, skriver Désirée Pethrus.

Förföljelsen av kristna världen över ökar. Den är nu värre än någonsin och över hela världen riskerar kristna fängelsestraff, misshandel, tortyr, konfiskering av hem och tillgångar, på grund av sin kristna tro. Den långsiktiga trenden är tydlig och mycket nedslående. Det visar Open Doors senaste rapport, som lanserades nyligen. Open Doors är en parti­politiskt obunden internationell missions­organisation som varje år släpper rapporten World Watch List där förföljelsen mot kristna är som värst.

150 länder har bildat underlag för årets rapport, och i 73 av dessa finns en hög eller extremt hög nivå av förföljelse, jämfört med 58 länder föregående år. Över 4 000 personer rapporteras ha dödats utifrån sin kristna tro. Var nionde kristen världen över anser sig vara förföljd på grund av sin tro. Det är en skrämmande utveckling.

Att Nordkorea toppar listan vad avser förföljelse, är tyvärr ingen nyhet och föga förvånande. Men i flera länder går utvecklingen också åt fel håll. I Indien har flera delstater tagit lagar mot rätten att konvertera. Och i Kina, med cirka 100 miljoner kristna, har nya lagar införts som innebär att barn och unga inte får lyssna till religiös undervisning, såsom söndagsskola eller undervisning inför konfirmation. I Mellanöstern ser vi en mycket allvarlig situation där religiösa minoriteter riskerar att helt försvinna på flera platser. Även om situationen har blivit något bättre efter att IS bekämpats i framför allt Irak.

Den teknologiska utvecklingen gör att det blir lättare att få in rapporter från världens olika hörn, men teknik används tyvärr också av många regimer för att övervaka människors trosutövning. Kyrkor i Kina har tvingats stänga då man vägrat att videoövervaka sina församlingsmedlemmar inne i kyrkan.

Under hela den förra mandatperioden har Kristdemokraterna oförtrutet påpekat att religionsfriheten är en grundläggande frihet. Men intresset från regeringen har minst sagt varit svalt. Med tanke på den oroande utvecklingen bör dessa frågor få högsta prioritet. Under alliansåren fick vi till en hel del förbättringar med utbildningar på utrikesdepartemenetet, men detta måste ständigt följas upp och vidareutvecklas.

Kristdemokraterna menar att UD måste ha hög kunskap om religionsfrihetsfrågor. Ute på ambassader måste Sverige, i sitt arbete för mänskliga rättigheter, ha grundläggande kunskaper om tro och religion men också hur kristna i aktuella länder förföljs på grund av sin tro.

Den 15 februari i år lyfte jag, i en interpellationsdebatt i riksdagen, Open Doors rapport med utrikesminister Margot Wallström. Hon påvisade då olika uppdrag och funktioner som arbetar med religions­frihetsfrågan, i Sverige och EU, men väldigt lite om vilka effekter det ger. Och hur ofta hör vi att frågan lyfts på toppmöten? I slutet av vår debatt föreslog ministern att UD bjuder in och initierar ett samarbete med organisationer och partier för att arbeta med frågor som rör religionsfriheten. Det är något vi kristdemokrater välkomnar och vi vet även att flera olika kyrkliga organisationer är beredda att ge sitt stöd till UD i detta arbete.

När utvecklingenär så allvarlig som Open Doors rapport visar, krävs konkreta och systematiska åtgärder. Även svenskt bistånd måste förhålla sig till detta. Tyvärr strök regeringen den enda skarpa formuleringen om religionsfrihet som fanns, i utkastet till regeringens nya biståndsplattform. Sida saknar en handlingsplan för att konkretisera hur arbetet med religions- och religionsfrihetsfrågor ska integreras i utvecklingssamarbetet. Sveriges bistånds- och utrikespolitik bör därför inte bara främja religionsfriheten utan även ta hänsyn till religionens roll i kontexten där vi bedriver utvecklingssamarbete. Sverige bör verka för att i ökad utsträckning kanalisera humanitärt bistånd genom samfund som finns på plats lokalt. Dessa har många gånger en helt annan möjlighet att nå de mest utsatta.

Vi kristdemokrater kommer fortsätta kämpa för att religionsfriheten ska få en mer framskjuten plats i svensk utrikespolitik. Det måste bli ett slut på regeringens beröringsskräck när det gäller frågor som rör religion.

Désirée Pethrus, riksdagsledamot (KD)

Fler artiklar för dig