Anders Gerdmar (12 september) och John Derneborg (13 september) har i var sin artikel kritiserat sammanblandningen mellan kristendom och vänsterideologi från olika perspektiv. Jag tycker inte att de går tillräckligt långt. Vi behöver ifrågasätta varför vi över huvud taget accepterar den extremt simplistiska vänsterhögerskalan (VH-skalan) när vi bedömer politik utifrån kristen etik.
Politiken har kategoriserats enligt en tvådimensionell skala sedan sympatisörer med den franska revolutionen satte sig till vänster i Nationalförsamlingen 1789, och monarkisterna satte sig till höger. Sedan dess har alla miljontals åsikter vi kan ha om saker och ting kategoriserats och placerats i en av två lådor: vänster eller höger. Varsågod att välj. Vilken åsikt som hamnar var skiftar radikalt mellan tid och rum.
Läs mer: Het debatt i Dagen om kristen tro och vänsterpolitik
Om vi inte har ett kritiskt förhållningssätt till VH-skalan riskerar vi att förblindas av den. Gerdmar kritiserar en "socialdemokratisk" syn på sexualitet, abort och kristna friskolor och hoppas på ett politiskt regimskifte, trots att flera allianspartier har precis samma syn. Derneborg kallar det för "vänsterpolitik" att "utsudda nationsgränser", trots att den idén mig veterligen inte finns i något partiprogram eller knappt är konceptuellt möjligt (hur opererar en stat utan definierat territorium?). Snarare är väl problemet att vi är så inkonsekventa i hur vi använder gränser: vi själva, turister och våra varor får korsa närmast obehindrat, medan de som hindras i regel är de fattiga och flyende.
Jag anser att vi bör lyfta blicken och betrakta politiken tredimensionellt utifrån evangeliets ljus. Vi bör rikta invändningar både mot socialistiska försök till ett nytt enhetssamhälle och mot det ekonomiska system som explicit drivs av kärlek till pengar, det Bibeln kallar en rot till allt ont (1 Tim 6:10).
När vi gör detta föredrar jag Gerdmars prövning av politiken utifrån kristna värderingar framför Derneborgs tydliga åtskillnad mellan etik och politik. Derneborg beskriver en situation där vi hjälper flyktingar i församlingarna och samtidigt försöker ”begränsa invandringen” politiskt, för Guds rike och politiken har ”olika spelregler”. Denna lutherska tvåregementslära lider av att vara fullständigt godtycklig: om politiken inte ska bry sig om kristen moral kan den se ut hur som helst. Då är det judisk-kristna arvet inte mycket värt i praktiken.
Läs mer: Att rösta vänster är inte det mest kristna
Särskilt förvirrande blir det när Derneborg skriver att vi bör "engagera oss i domstolsförhandlingar och göra allt som står i vår makt för att våra syskon inte ska skickas tillbaka till länder med stor risk att förlora sina liv". Syftar då inte den begränsade invandring han vill slå ett slag för på den extremt strikta migrationspolitik Sverige har just nu, eller något ännu mer begränsande? Det är den som gör att människor tvångsutvisas till lidande och död. Fråga flyktingpastorn Bengt Sjöberg eller syster Karin i Alsike kloster hur många det är som får felaktiga avslag i det här landet!
Jag håller med Derneborg om att Bibeln inte uttalar sig om skattenivå och att sådana frågor därmed bör lösas pragmatiskt, utifrån vad som fungerar. Det annullerar dock inte vår möjlighet att bedöma värderingsmässiga politiska beslut utifrån en kristen moral. Bibeln är solklar med att invandrare ska behandlas som infödda (3 Mos 19:34), att alla människor är lika värda (Matt 7:12) och att välkomnande av främlingar är något gott (Matt 25:35).
Som jag och Stefan Swärd skriver i vår bok "Jesus var också flykting" motsätter sig biblisk moral inte migration från fattiga, krisdrabbade länder till rika, trygga länder. Derneborg jämför med en familj som inte kan ta in en inneboende. En sådan liknelse passar inte Sverige. Vi har världens 11:e högsta BNP per capita, vi är rikare än de utvecklingsländer som tar emot 90 procent av världens flyktingar och har mycket mer resurser än hela UNHCR. Ändå klagar vi lögnaktigt, likt andra rika länder, på "kapacitetsbrist". Vi är att likna vid den rike mannen som vägrade ta in den fattige Lasarus trots att han kunde (Luk 16:19-22). På Bibelns tid hindrade statsgränser inte flyktingströmmar, varför ser vi det som en självklarhet att de ska göra det i dag?
Att implicit beskriva kristendomen som ”höger” innebär samma problem som att beskriva den som ”vänster”. Jesus är uppåt. Låt oss följa honom och granska alla partier och ideologier utifrån den gudomliga moral som han har gett oss.
Micael Grenholm, författare och apologet
Läs också: ”Sätt ner foten mot socialdemokratin, Guds folk!”
