Insikten om att vi människor verkligen påverkar klimatet negativt sjunker in allt mer hos de flesta. Unga människor höjer i dag sin röst och ropar ut och kräver att vuxengenerationen tar sitt ansvar. Miljöaktivisten Greta Thunberg säger att unga kommer att få lida för vad tidigare generationer har ställt till med. FN:s klimatpanel och en övervägande del av forskarvärlden säger entydigt att vi går emot ett varmare klimat, som kommer få stora konsekvenser.
Samtidigt finns det mängder av andra stora problem med skapelsen, som all plast i världshaven, olika gifter i naturen, att de vilda djuren minskar med en förödande takt och insekternas minskande antal. Att rädda skapelsen är den allra största utmaningen för världen, eftersom det i slutändan handlar om vår överlevnad.
Under det senaste året har vi brottas med de här frågorna ur en kristen synvinkel.
Bibeln ger oss från första kapitlet en beskrivning av skapelsen och Guds uppdrag till människan, att förvalta skapelsen. Människan beskrivs som en arrendator, någon som förvaltar något som någon annan äger.
Bibeln beskriver också att människans synd och ondska förstör mänskliga relationer, men också den övriga skapelsen. Skapelsen beskrivs av Paulus i Romarbrevet 8 som bunden i slaveri, detta på grund av människans synd.
Samtidigt finns det i Bibeln en beskrivning av en ny värld, där allt är i harmoni igen. Där Gud och människor lever tillsammans på en jord där skapelsen är befriad från sitt slaveri. Befrielsen både för människor och den övriga skapelsen beror på vad Jesus Kristus gjort.
Den framtidsbild som Bibeln förmedlar kan bli en sovkudde för oss. Vi vilar i tron och övertygelsen om att detta ordnar Gud till en dag och vi behöver inte göra något.
En viktig orsak är att Bibeln säger att himmel och jord ska brinna och Gud ska skapa en ny jord och himmel (2 Petr 3:10–13). Det viktiga blir då att vinna människor för Kristus. Det övriga kommer Gud ta hand om.
Sammanhanget om ny himmel och jord i 2 Petrusbrevet föregås av en beskrivning av syndafloden. Världen dränktes av vatten men jorden gick inte under. Det var på samma jord som Noa med familj och de djur han hade med sig fick starta på nytt.
Grundtextens ord för ”ny” är ”kainos”. Det används i 2 Petrusbrevet och även i Uppenbarelseboken och betecknar det som är nytt i fråga om art och kvalitet. Därför betyder ”ny” att jord och himmel framträder i ny form, för att tjäna ett nytt syfte. I Bibeln används eld som en bild för rening, inte total förstörelse.
Återställelse, förnyelse, allt är förvandlat, men det är fortfarande samma jord, samma jord där jord och himmel förenas.
Vi tänker inte att vi inte ska sträva efter goda mänskliga relationer, trots att vi vet att det i den kommande världen inte finns några konflikter. För den som vill följa Jesus Kristus ingår det att leva i kärlek till sin nästa. Att vilja sin nästa väl och göra kärlekens gärningar, även emot sina fiender. Detta sätt att leva skapar respekt och tro för att en kristen hämtar sin inspiration och sin livsenergi från Gud.
På samma sätt behöver den kristne tänka när det gäller skapelsen. Hon hämtar sin inspiration från att Gud en dag kommer att förnya, nyskapa och fullt ut upprätta sitt rike. Vi visar detta genom att vi tar förvaltaransvaret på fullaste allvar. Jesus visade i liknelsen om talenterna i Matteus 25 vikten av att förvalta det vi har på ett rätt sätt. Jesus sa att vi ska samla skatter i himmeln. Vi gör det genom att leva ut Guds vilja emot vår nästa och den övriga skapelsen.
I dag har mänskligheten i grunden tre val:
Lida sig igenom klimatförändringarna, utan att göra något åt dem.
Anpassa sin livsstil efter de nya förutsättningarna.
Lindra och minimera skadorna.
Det är inte svårt att förstå att dessa val skapar ångest och oro. Ungdomar lägger skulden på vuxengenerationen med all rätt. Känslan av skuld för att det har blivit som det blivit blir en driftkraft till förändring. Men det finns en stor risk att de mänskliga ansträngningarna inte kommer att räcka till. Då blir som Jesus säger i Lukas 25 att människorna ska gripas av ångest och rådlöshet vid havets och vågornas dån.
Här har vi som kristna en möjlighet att förmedla den dröm som vi bär på. En värld som är fullt upprättad och där alla relationer är hela. Att vi inte är ensamma, utan att Gud är med oss.
När den existentiella oron bredder ut sig i samhället behöver vi som kristna i ord och handling visa att tron på Gud ger framtidshopp och livsenergi att verka för en bättre värld.
Att ändra livsstil för klimatet och den övriga skapelsen skull blir då ingen uppoffring utan sker med känslan av att göra det rätta. Det är inte hopplöshet, mardröm och undergång som återstår om våra egna ansträngningar inte räcker till. Vårt hopp är förankrat hos Gud, vars plan är att återupprätta och nyskapa.
Sven-Gunnar Hultman, pastor Grindtorps-kyrkan, Täby
Per-Olof Flodström, pingstapologet, Borlänge
