I slutet på förra veckan seglade evangelisations-skeppet Elida in i den israeliska hamnstaden Herzilya, två månader efter att nyheten om resan publicerades av Dagen. Skeppare Stefan Abrahamsson berättade då om resans två syften. Det ena var att uppmärksamma "utraderingen av kristna minoriteter i Mellanöstern", med Gazaremsan som exempel. Det andra ärendet var att lyfta fram Israel som "det enda land i området som står för demokrati och mänskliga rättigheter". "Vi ska hylla den israeliska staten och bjuda på svenskt fika med kaffe och kanelbullar", berättade Abrahamsson. Man ville också ge en annan bild av Sveriges inställning till Israel än den som förmedlats av utrikesminister Margot Wallström och de "känslomässiga utfall mot Israel" som han menar utmärker Ship-to-Gaza-organisation.
De kristnas situation i Mellanöstern behöver sannerligen uppmärksammas. Men frågan är om det bästa sättet är att hylla staten Israel. Särskilt när satsningen görs i nära anslutning till att Israels parlament antog den Nationalstatslag som slår fast att Israel är ett land endast för judar. Denna nya lag gör att cirka 21 procent av landets befolkning av icke-judisk härkomst blir till andra klassens medborgare. Den drabbar också kristna, inte minst de kristna som arbetar för försoning, förståelse och fred.
Hundratals judiska kulturpersonligheter protesterade mot den nya lagen i ett öppet brev till premininärminister Netanyahu och skrev bland annat att den nya lagen ”tillåter uttryckligen diskriminering på grund av ras och religion … och förtiger både demokrati och jämlikhet som grundläggande värden i Israel”. Samma dag som Stefan Abrahamsson inervjuades publicerade DN ett liknande upprop från svenska kulturarbetare och akademiker, många med judisk bakgrund.
Samma dag precisionsbombade dessutom Israel Said Al-Misahl Cultural Centre i Gaza, en av de viktigaste samlingsplatserna för konserter, dans och teater i den plågade landremsan där cirka 2 miljoner människor trängs på en yta som är mindre än hälften av min lilla hemkommun Eksjö. Kvar blev en stenhög av ett kulturcenter som också innehöll en samlingsplats för barn och ett café där man kunde avnjuta kaffe och enklare förtäring – dock inte svenska kanelbullar. Varubristen är stor i Gaza, och de flesta invånarna har aldrig kunnat lämna det som alltmer liknar ett helvetiskt fängelse, inte minst på grund av den effektiva blockad som upprätthålls av Israel och Egypten.
Läs mer: Här seglar missionsbåten Elida in i Israel
Under Elidas resa från Hönö till Herzilya inträffade ytterligare en del saker med bäring på de politiska ideal som skeppare Abrahamson förespråkar: Israels minister för vetenskap och forskning avsatte hjärnspecialisten Yael Amitai från en styrelsepost i den tysk-isreliska stipendifonden för att han tretton år tidigare skrivit under ett upprop till försvar för soldater som vägrar tjänstgöra på ockuperad mark. En rabbin från USA greps för innehav av en palestinsk turistbroschyr och den amerikanske Israelvännen Peter Breinart greps och förhördes på samma flygplats, till synes med anledning av kritiska artiklar om den nuvarande regeringspolitiken. I slutet av augusti meddelade USA att man upphör med sitt årliga stöd på mer 200 miljoner dollar FN-förmedlade bistånd till de palestinier som sedan decennier befinner sig i olika flyktingläger – av många tolkat som ytterligare ett tecken på det nära samarbetet och samsynen mellan de båda presidenterna Trump och Netanyahu.
Det blev vackra bilder när mega-yachten Elida togs emot av en liten regatta segelbåtar utanför Israels kust. Alla Israels större medier var på plats, tillsammans med flera celebriteter. Besättningen skulle också bjudas på en officiell lunch på Israels utrikesdepartement.
Läs också: Elida påseglad i Portugal – "kunde ha slutat illa"
Jag utgår ifrån Elidabesättningens goda vilja och intentioner. Tyvärr blir de – sannolikt omedvetet – till propagandapjäser för en regim som fjärmat sig allt längre från de ideal som en gång var bärande för staten Israel. Nathan Shachar sammanfattade situationen i en artikel i DN för några veckor sedan (25 september) där han också citerar ”nestorn bland svenska judiska intellektuella”, författaren Per I Gedin: ”Israel var en gång framtidslandet för världens judar, genomsyrat av demokrati och idealism. Men med sin … politik har Israel givit upp alla möjligheter till kompromiss. Resultatet är tragiskt. Israel börjar alltmer likna sina fiender.”
På Elidas skrov står "Sailing for Jesus" med stora bokstäver. Det hade inte varit fel att på ena sidan byta ut texten mot: "What would Jesus do?"
Ja, vad skulle Jesus göra? Kanske säga ifrån på skarpen i stället för att stryka medhårs? Eller till och med segla med kanelbullar, blöjor och skolböcker till Gaza.
Pekka Mellergård, överläkare
Läs repliker:
