De har blivit omoderna. Förkunnelsen har därför blivit så uddlös att den varken lockar eller irriterar sekulariserade svenskar. Det är lättare att predika om miljöförstöring, utanförskap och människors brustenhet. Sådan förkunnelse ”kliar folk i öronen”.
Vi kristna har därigenom valt en annan väg och snällt anpassat oss till samhällets krav. För vi vill absolut inte riskera att bli kallade intoleranta och trångsynta. Nej, vi vill vara vidsynta och toleranta och manipulerar till och med Guds ord för att det ska passa in i den kultur som råder i samhället och som vi gärna vill vara en del av.
Risken med detta är att Guds nåd inte längre behövs. Och det finns då inte heller något behov av att bli väckt över vad synd innebär. Men det är först när vi bekänner vår synd som vi möter Guds nåd. Svensk kristenhet i dag behöver höra ett radikalt omvändelsebudskap: "Men om mitt folk, som är uppkallat efter mitt namn, ödmjukar sig och ber och söker mitt ansikte och omvänder sig från sina onda vägar, då vill jag höra det från himlen och förlåta deras synd och skaffa läkedom åt deras land" (2 Krön 7:14).
Arne Brännström, Lidköping
