Jag har som aktivt bekännande kristen den uppfattningen att Bibeln aldrig kan bli annat en ett blekt återsken av Guds ord. Jag använder Bibel 1917 (tryckår 1928) därför att mycket av poesin, allvaret och högtidligheten i texterna försvann i Bibel 2000. Där ändrade man bland annat "Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal…" till "Inte ens i den mörkaste dal…" (Ps 23:4), och "förundran" till "förvåning".
Svenska bibelsällskapet har nu skickat ut en provöversättning av Lukasevangeliet 9:51 – 19:28 (den så kallade lukanska reseberättelsen) och Galaterbrevet på remiss. Det finns möjlighet att leverera synpunkter på förslaget före sommaren.
Provöversättarna har tagit ut svängarna ordentligt. Jag oroas av att de i inledningen inte alls nämner att Bibeln i allt väsentligt är skönlitteratur med muntlig tradition i botten.
Deras begrepp stilistik räcker inte till, särskilt mot bakgrund av att de betonar "vikten av funktionell ekvivalens, det aktuella forskningsläget i bibelvetenskap och språkvetenskap samt en strävan efter en språkdräkt av idiomatisk, begriplig och naturlig nutida svenska, men med en något större frihet att bevara särdragen i grundtexten".
Provöversättarna vill nu i några fall byta ut ”Fadern, sade, skall, salig, rättfärdig och synd” mot ”far, sa, ska, lycklig, rättskaffens och orätt”.
Till att börja med skulle sådana ändringar medföra en dissonans med poesin, allvaret och högtidligheten i mässan och i psalmerna.
Den som är aktivt bekännande kristen och som är van att läsa Bibeln, den som är van vid att läsa böcker men som sällan eller aldrig läser Bibeln och den som sällan eller aldrig öppnar en bok har en sak gemensam.
Minsta gemensamma nämnaren är att de alla i varierande grad behöver hjälp med att tolka Bibeln för att komma till, behålla och växa i tro.
Biskop Eva Brunne i Stockholm sa något klokt vid ett seminarium för några år sedan: ”Bibeln tolkas bäst vid möten, samtal och ögonkontakt.”
Vi som är aktivt bekännande kristna har ett uppdrag att sprida evangelium, oavsett om vi är anställda i kyrkan eller inte. För att klara den uppgiften behöver vi Bibeln. Målsättningen bör vara att väcka intresse och få igång samtal kring en gärna lite svårtuggad bibeltext.
Om Bibeln nyöversätts enligt provöversättarnas riktlinjer så kommer den negativa utveckling som påbörjades i Bibel 2000 att fortsätta. Bibeln förändras i så fall från att vara skönlitteratur till att bli journalistik.
För att låna ett uttryck av Torgny Lindgren – låt stororden finnas kvar i Bibeln.
Gunnar Lundström,
Umeå
