I år är det 20 år sedan Sverige, som första land i världen, kriminaliserade köp av sexuella tjänster. Utgångspunkten för sexköpslagen är insikten att det är efterfrågan som är drivkraften bakom prostitution och människohandel. Därför skulle lagstiftningen fokusera på köparen och inte som tidigare på säljaren.
Beslutet att införa ett förbud mot köp av sexuell tjänst togs inte över en natt. Tvärtom föregicks lagen av över 30 års gedigen forskning inom prostitutionsområdet - en forskning som i många hänseenden är exceptionell, därför att den bygger på vad människor i prostitution berättat. Forskningen visade att den som far illa i prostitutionen är den som säljer sig (oftast en kvinna) och hon behöver därför allt stöd hon kan få för att lämna sexhandeln. Köparen däremot (oftast en man) använder kvinnan som en vara, vilket är helt oacceptabelt i ett jämlikt samhälle.
Vi kan konstatera att lagen har varit en framgång. År 2010 genomfördes en officiell utvärdering av lagen som bland annat visade att den haft en avskräckande effekt på presumtiva köpare. Man såg även att kriminella nätverk tar förbudet med i beräkningen när de etablerar sig i Sverige. De ser inte Sverige som en attraktiv marknad för sina kriminella aktiviteter, eftersom sexköpare är rädda för att åka fast.
Lika viktigt som det är att kriminalisera köparen, är det att inte kriminalisera säljaren. Kvinnorna och männen som utnyttjas i sexhandeln måste ha möjlighet att komma bort från prostitutionen, utan att riskera någon form av påföljd. Vi i Talita, som dagligen möter dessa kvinnor och som erbjudit akut stöd och rehabilitering till målgruppen i många år, kan konstatera att det finns ett starkt stöd för sexköpslagen hos vår målgrupp.
Polisen menar att lagen är det enskilt viktigaste verktyget för att komma åt gränsöverskridande människohandel.
Vi kan vara stolta över de poliser som med envishet och stort engagemang bekämpar sexhandeln, men mer behöver göras. Utan specialiserade prostitutionsgrupper inom polisen (vilket i dagsläget inte finns i Stockholm) reduceras lagen till enbart en pappersprodukt. Det är dessa poliser som gör ingripanden mot sexköpare, utför personkontroller, träffar uppgiftslämnare, ser till att de utsatta får skydd och stöd, samverkar med socialtjänsten och som ständigt finns närvarande i prostitutionsmiljöer.
Men kontrollen av hur förbudet efterlevs ute i samhället beror i stor utsträckning på de prioriteringar polisen gör och de resurser de har till sitt förfogande. Enligt både poliser och åklagare skulle betydligt fler sexköpare kunna lagföras om brottet var högre prioriterat. Ett skäl till att man inte prioriterar sexköpsbrott är brottets låga straffvärde.
Trots att sexköpslagen har ett stort stöd, både i Sveriges riksdag och hos allmänheten, är vi många som nu känner oro för att en viktig organisation som RFSL aktivt arbetar för lagens upphävande. Det är extremt oroväckande och tragiskt att en organisation, som kallar sig feministisk och som säger sig kämpa för jämställdhet, uppvisar en sådan okunskap och likgiltighet för några av samhällets allra mest utsatta.
Att legalisering av sexköp i Sverige inte är rätt väg att gå är uppenbart för den som följt utvecklingen i Europa och världen de senaste decennierna. Människohandel och prostitution har exploderat i de länder som följt prostitutionslobbyns recept. Majoriteten av de kvinnor som tvingats in i Tysklands bordeller eller till prostitution i Sverige är fattiga kvinnor från Östeuropa, Asien och Afrika som under hot om våld eller i brist på alternativ utnyttjas inom sexindustrin.
Prostitution är inget arbete, det är mäns sexualiserade våld mot och förnedring av kvinnor. För att förbättra situationen för de utsatta i sexhandeln krävs det snarare en skärpning av den befintliga sexköpslagen, bland annat bättre tillgång till sociala insatser samt ännu mer utbildning och träning för professionella inom polisen, socialtjänsten och vården. Vi förespråkar även en utvidgning av vår befintliga prostitutionslagstiftning till att omfatta porrproduktion. Det är vad vi alla borde kämpa för.
Josephine Appelqvist
Anna Sander
Båda är grundare av den ideella föreningen Talita som stöttar kvinnor som utnyttjas i prostitution, pornografi och människohandel. Verksamheten vilar på kristen grund.
Läs också Maritah fastande i prostitution - får hjälp till nytt liv på Talita
