Den senaste tiden har reaktionerna varit starka på den omfattande spelreklamen på internet, tv och övrig media. Reklamen är aggressiv och tydligt riktad mot unga konsumenter. Spelbolagen investerade nästan 1 000 kronor per myndig svensk under 2018, och räknar självklart med att hämta hem de pengarna på svenskarnas ökande spelande. Denna reklam är direkt ämnad att öka spelandet och den tydliga riktningen orsakar stora problem; undersökningar från bland annat CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) visar att 15 procent av svenska gymnasiepojkar spelat om pengar den senaste månaden.
Samtidigt ser vi en alltmer tydlig marknadsföring av cannabis i media. Eftersom drogen alltjämt är olaglig i Sverige sker marknadsföringen inte öppet, utan genom produktplaceringar i tv-serier och filmer, syftande till att normalisera drogbruket. En enkel sökning på Netflix på ordet "cannabis" ger 300 träffar, filmer och tv-serier med högt genomslag och stora grupper av unga tittare framställs denna narkotika som något roligt, harmlöst och i vissa fall till och med nyttigt.
Det är osanningar som upprepas, tyvärr alltför oemotsagda, med förhoppningen att till slut tas för sanningar. Svensk narkotikapolitik är restriktiv, ett faktum som har ett mycket stort stöd bland befolkningen – men denna intensiva propaganda är ämnad att erodera förtroendet. Riskerna med en sådan utveckling är förfärande. Här behövs en omfattande folkbildnings- och upplysningskampanj.
Vad som är svårt att få gehör för är dock att inkörsporten till såväl ett ökat spelande som cannabisbruk är alkoholen. Alkoholkonsumtionen går glädjande nog ner bland unga, men forskning visar samtidigt att de unga som dricker – gör det mer än tidigare och att den unge som dricker löper större risk för både problematiskt spelande och att prova cannabis.
Trots att alkohol inte får marknadsföras till ungdomar under 25 år nås unga konsumenter i dag av alkoholreklam över 13 000 gånger per år. I varje reklampaus på TV och nästan varje dagstidning är alkoholreklamen omfattande. Alkohol konsumeras i tv-serier och filmer i en omfattning som, om det vore verkliga livet, skulle tyda på ett långt utvecklat missbruk.
Influencers, bloggare och andra aktörer i sociala medier bidrar också till alkoholens närvaro i unga människors mediekonsumtion, inte sällan med dolda reklambudskap, vinboxar och flaskor i bakgrunden. Självklart räknar alkoholindustrin med att även här hämta in marknadsföringsinvesteringarna och bryta den positiva trend där alltfler unga väljer ett hälsosamt och nyktert liv som hotar industrins mångmiljardinkomster.
Alkoholen är ett av samhällets allra största problem, som dessutom ger näring åt åtskilliga andra. Enbart missbruket av alkohol kostar minst 50 miljarder kr per år. Vart femte barn, totalt 400 000 barn, växer upp i hem med risk- eller missbruk. 80 procent av alla våldsbrott sker med en förövare som är alkoholpåverkad. Det är den mörka baksida som ursäktas med reklamens finstilta uppmaning ”drick ansvarsfullt”.
I fråga om spelreklamen reagerar regeringen. Civilministern agerar och hotar med sanktioner om inte marknadsföringen förändras, men i fråga om de omfattande produktplaceringarna av cannabis råder tystnad. Alkoholreklamens närvaro är så normaliserad att tystnaden om den närmast är monumental. Vi påverkas av reklam, det är just därför företag lägger så stora summor på den. Allra mest påverkas unga människor, som då också bär en särskild sårbarhet för att fastna i djupt destruktiva mönster.
Beroende är lönsamt för de cyniska industrier som underhåller det, och som just nu täljer guld med täljkniv. Den ekonomiska notan landar sedermera i knäet på oss skattebetalare – medan den mänskliga kostnaden alltför ofta får bäras av barn och andra anhöriga.
Samhället behöver se att dessa problem hör ihop, och att alkohol som en legal och socialt accepterad drog utgör myllan där andra problem växer.
Susanne Hedman Jensen,
Förbundsordförande, Blå Bandet
Per-Olof Svensson,
Organisationssekreterare, Blå Bandet
Emil Gillsberg,
Verksamhetsstrateg, Blå Bandet
