Sigrid Eklund har nyligen flyttat 100 mil och precis blivit mamma på nytt. Nu ser hon fram emot en framtid i Luleå och att dela livet i församlingsgemenskapen.
– Församlingen ger en unik möjlighet att träffas över generationer.
Hösten 2022 lämnade Sigrid Eklund och familjen Stockholm och flyttade till Gammelstad i Luleå.
Längtan att vara närmare rötterna var avgörande för beslutet.
– Vi trivdes bra i Stockholm men vi saknade att bo närmare familjen. Jag har syskon som bor i Luleå.
Den norrbottniska dialekten bryter igenom emellanåt. Hon är uppvuxen i Kiruna, men under sju år har hon bott i huvudstaden. I Stockholm tillhörde familjen ELM, Evangelisk Luthersk Mission och hon jobbade som organisationssekreterare för dem. Församlingsgemenskapen har alltid varit viktig för henne och möjligheten att utbyta erfarenheter med medlemmar i alla åldrar ser hon som en stor tillgång.
– Det är ganska unikt i samhället att träffas över generationer. För oss som familj har det betytt jättemycket. Både socialt och andligt. Att det finns en mamma, mormor eller storasyster att få vägledning av eller en lillasyster att ta hand om. Det är viktigt att våga ta plats i varandras liv i församlingen.
Inte enkelt
Att behöva lämna församlingen i Stockholm var inte helt enkelt.
– Vi funderade mycket om det var rätt eller fel att flytta. Vi bad mycket över det. Men det känns som rätt beslut. Min man fick snabbt jobb här uppe. Allt har gått smidigt.
Längtan att kunna köpa ett hus fanns också med i bilden när familjen väntade tillökning. Att åter ha långa vintrar vet hon ingår i flytt norrut. Snön ligger fortfarande kvar utanför villan.
– Jag tycker om snö, men det hade inte gjort något om den försvinner nu. Vi har haft ganska varma dagar. Vägarna är i alla fall bara.
För två veckor sedan föddes lille Carl och det är bestämt att en av föräldrarna ska vara hemma med barnen under deras uppväxt.
– Det är ett medvetet val, att prioritera mycket tid med barnen. Det känns som det blir en bra balans i familjen då, säger hon.
”Lugnare och mer harmoniskt”
Morgonen börjar vid klockan sju och eftersom ingen av barnen ännu går i skolan behöver familjen inte stressa.
– Det är skönt att slippa passa tider. Det blir lugnare och mer harmoniskt.
Sigrid Eklund är själv uppvuxen i en troende familj och hon och Tomas vill att barnen får en naturlig relation till Jesus i tidig ålder.
– Vi vill föra vidare till våra barn att ärlighet är viktigt i det kristna livet. Att man kan säga som det är till Gud. Kristendomen är inte bara i kyrkan utan en del av vardagen.
Sigrid sjunger också gärna med barnen.
– Det är viktigt med sånger. Sånger kan man bära med sig i livet. Man nynnar och kommer ihåg, säger hon.
Familjen har för vana att be aftonbön varje kväll, samt läser Bibeln och ber tillsammans.
– Jag brukar säga till barnen ”Ha Jesus som en vän”. Vi ber också våra barn om förlåtelse om vi gör fel. På söndagsmorgonen går vi till kyrkan.
[ Han guidade dockan Skurt i Jesu fotspår ]
Rutinerad söndagsskollärare
Sigrid Eklund delar gärna Jesus både med sina egna barn och andras. Sedan 14 års ålder har hon arbetat som söndagsskollärare. Ibland återkommer hon till ord hon fick från en äldre kvinna i församlingen.
– Hon sa: ”Det är nåd att få tjäna i Guds rike”. Jag har tänkt mycket på det. När jag har fått tagit del av barns väg till tro. Fått höra deras funderingar och hur de berättar om Jesus. Det har varit en nåd. Jag är tacksam att få ha arbetat i guds rike på det sättet.
I Luleå har familjen valt att kombinera två församlingar, EFS och Fridsförbundet, för att de har olika verksamheter och på olika tider.
---
Fakta: Sigrid Eklund
Bor: Luleå.
Familj: Maken Tomas, fyra barn: Amelia 5, Ellen 4, Otto 1, Carl två veckor.
Aktuell: Fyller 35 den 28 april.
Firar födelsedagen: Bjuder över ett gäng tjejkompisar.
Bakgrund: Har tidigare jobbat som sjuksköterska. Flyttade till Stockholm på grund av kärleken – Tomas.
Intressen: Umgås med vänner och prata långt in på natten, gå loppis och handarbeta – sticka. Stickar just nu en heldress till ett av barnen.
Favoritbibelord: Psaltaren 91 Den som sitter under den högste beskydd … “Jag läste den första gången när jag var nio år och har upptäckt den på nytt genom åren.”
---