Som en av sju söner till det missionerande pionjärparet Ester och Erland Jonsson föll det sig naturligt för Bertil att följa i deras fotspår.
Efter några rebelliska tonårsår längtade han tillbaka till tron och Tanzania – hans andra hemland.
– Ränderna går aldrig ur, säger han.
Bertil Jonsson föddes i Tanzania där hans föräldrar, det välkända missionärsparet Ester och Erland Jonsson, byggde upp den största missionsstationen vid Nkinga i Tanzania. Vad som då var en ödemark är i dag en stad med tusentals invånare.
– Det är lite stort att se vad man kan åstadkomma och har varit en stor fördel att ha det med sig i bagaget, säger Bertil Jonsson.
Som åttaåring flyttade han till Sverige, men drygt ett decennium senare var han redo att återvända.
Åkte till Dar es-Salaam
Anne Jonsson från Hudiksvall flyttade till Alingsås på 1970-talet och via pingstkyrkan träffade hon Bertil.
– Jag var på en missionärskonferens och kände “det här vill jag göra”, säger Anne Jonsson.
Sedan åkte de till Dar es-Salaam för att bygga upp ett servicecenter för Östafrikamissionen.
– Och så blev kärleken … säger Anne.
Bertil hade i sitt arbete på PMU fått veta att material ofta fastnade i Dar es-Salaam och därför skulle de bygga en transportkedja därifrån.
– Nu kan vi skicka material hela vägen till Kongo, säger Bertil.
”Jag ville att de skulle resa sig ur fattigdomen”
I fyra år var paret i Tanzania. 1985 gifte de sig och sedan var de några år i Sverige innan Bertil började fundera på att återvända. Han hade känt länge att han ville utveckla utbildningen i landet.
– Vi behövde något långsiktigt och det var få utbildade inom våra systerkyrkor. Jag ville att de själva skulle kunna resa sig ur fattigdomen, säger Bertil.
När Bertil fick frågan av sin vän Rolf Oldin om att sköta infrastrukturen vid ett nytt skolbygge såg han det som ett tecken.
– Jag tror att Gud gör så.
Vid den tidpunkten hade paret fyra små barn som fick följa med till landsbygden i Tanzania på 1990-talet.
Varken Anne eller Bertil tänker tillbaka på livet där som utmanande, trots att de kunde vara utan vatten och ström.
– Vi fick åka tio mil för att låna en telefon av en affärsman, säger Anne.
Paret minns i stället de vänliga människorna, värmen och det lugnare tempot.
– Européer säger att tiden går, medan afrikaner säger att tiden kommer, säger Bertil.
Sex år senare hade paret varit med och byggt upp en skola som i dag anses vara en av de bästa i landet, enligt Bertil.
– Där har banktjänstemän, advokater och läkare studerat, säger Bertil.
– Det är så roligt att se att den fortfarande fungerar bra och att tanzanierna har utvecklat flera dotterskolor, säger Anne.
[ “Barnbarnen är mitt missionsfält” ]
”Lyssna in vad Gud vill”
Till dem som funderar på mission säger Bertil:
– Det är oerhört berikande och jag vill verkligen uppmana alla unga att ta chansen och fråga Gud var du kan göra nytta någonstans.
Anne instämmer och tillägger:
– Man ska lyssna in vad Gud vill.
Sedan de kom tillbaka från Tanzania 1998 har de arbetat med flera andra missionsprojekt, bland annat i Uzbekistan.
Parets födelsedagar firas i juli med kafferep och tårta hemma i huset i Alingsås, och sedan bär det av tillbaka till rötterna, med tre av de fyra barnen som nu är vuxna.
---
Fakta: Anne och Bertil Jonsson
- Födelsedag: Den 3 juli fyller Bertil 70 år och den 5 juli fyller Anne 65 år.
- Familj: Fyra barn.
- Bor: I Alingsås.
- Yrken: Anne är distriktssköterska i botten, Bertil är snickare och ingenjör.
---
