Artisten Ariana Grande släppte förra sommaren en låt som hette "God is a woman". I musikvideon dök plötsligt Michelangelos takfresk i Sixtinska kapellet, Adams skapelse, upp, men Gud med silverskägg var utbytt mot en kvinna. Många blev upprörda över sången: "Gud är ingen kvinna!"
I filmen Dogma från 1999 spelades Gud av Alanis Morisette. Det stötte på patrull, men var ändå en vindpust jämfört med den orkan av protester som boken, och sedermera filmen, ”Ödehuset” väckte. Den kristne författaren W. P. Young anade att en del saker i boken skulle väcka reaktioner, men att könet (och hudfärgen!) på Gud skulle bli så kontroversiellt hade han inte kunnat förutse.
Att försöka rubba den etablerade bilden av Gud som man har en historia som sträcker sig förvånansvärt långt bak i historien. Vi har ju Hoseas bild av Gud som en björnmamma och lejoninna (Hosea 13:8) och Jesaja som skriver: Som en mor tröstar sitt barn, så skall jag trösta er (Jesaja 66:13). Teologer har blivit lite förlägna kring det faktum att Jesus beskriver sig själv som en hönsmamma (Matt 23:37) och i Jesaja 49:15 jämförs Gud med en mamma som inte kan glömma sitt barn. Det var den texten som inspirerade Lina Sandell att skriva textraden "Han som har mer än modershjärta" i Psalmen "Blott en dag", men kritiken lät inte vänta på sig och Lina fick överge den mer bibelnära texten till förmån för "fadershjärta".
Anselm av Canterbury, en ärkebiskop som levde mellan 1033 och 1109 och är känd som en av skolastikens grundare, var också före sin tid och blev kritiserad för att han kunde kalla Kristus ”min moder”. Kyrkofadern Johannes Chrysostomos blev ifrågasatt när han beskrev Jesus som vår ”vän, medlem, huvud, broder, syster och moder”.
Läs fler helgkrönikor av Åsa Molin
Att Gud inte låter sig beskrivas eller begränsas av ett kön har kristna i alla tider varit överens om, men ändå är det de manliga bilderna som känns mest självklara och de kvinnliga som sticker ut. Vaneseendet gör oss blinda för vinklingen till det manliga som grundläget. Som det stod i en väl etablerad teologisk handbok: "Gud är varken man eller kvinna: han är Gud". Inte förrän efter tredje läsningen upptäckte jag vad det stod.
Herden som söker och fadern som väntar är ett återkommande motiv både i söndagsskolekonsten och hos mästarna, de har blivit en del av vårt mentala blodomlopp. Men den tredje bilden som Jesus ger oss, Gud som en sökande, sopande kvinna, har liksom hamnat i skuggan. Kan vi skapa rum för den bilden av Gud också? Så att vi i framtiden även kommer att finna bleknande tavlor i våra sommarstugor som föreställer en kvinnlig Gud med sopkvast.
Läs helgens bibeltexter: Vilse förr – funnen nu
