Den som är kristen – speciellt frikyrklig – ska visst skylla sig själv om de får kränkande kommentarer.
— Magnus Hagevi
Enligt en undersökning som Sveriges kristna råd (SKR) genomfört tillhör mina barn de 39 procent av aktivt kristna som aldrig blivit kränkta i skolan på grund av sin tro. Jag är oerhört tacksam för att föräldrar och personal skapat en tolerant miljö.
I såväl undersökningen som rapporten finns en hel del som jag skulle önska att SKR skulle gjort annorlunda. Ändå uppmärksammar rapporten ett allvarligt problem som negligerats av myndigheter och makthavare.
Läs också Hälften av alla kristna elever har blivit kränkta i skolan
I Myndighetssverige är det många som har ansvar för barn och ungdomars utsatthet i skolan, men varken Skolverket, myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor eller diskrimineringsombudsmannen har systematiskt undersökt hur kristna elever behandlas. I vad mån elever som är aktivt kristna diskrimineras i skolan vet de inte. En liten hint ger en undersökning som stiftelsen Friends presenterade 2016. Enligt den är det ungefär lika många som trakasseras på grund av sin religion som för sin sexuella läggning.
Intresset från politiker och myndigheter att ta reda på hur kristna elever har det i skolan kan i bästa fall beskrivas som svalt. När tidningen Dagen frågar skolminister Anna Ekström om SKR:s undersökning framhåller hon att det inte är acceptabelt att kränka någon. Men ministern har nästan inget att säga om dem som frågan gäller: kristna elever. På sociala medier har SKR:s undersökning fått ett på många håll fientligt mottagande. I grund och botten består denna kritik i att den som är kristen – speciellt frikyrklig – får skylla sig själv om de får kränkande kommentarer. Dessa kommentarer bekräftar att SKR belyser ett verkligt problem.
Enligt tanken om hatets pyramid ökar risken för diskriminering i flera steg med ökad diskriminering: det första steget öppnar upp för nästa steg som i sin tur öppnar upp till nästa. Det är speciellt illa när personer i ledande ställning som vill leda andra också ägnar sig åt att ta steg i hatets pyramid. Deras följeslagare kan uppfatta ett stöd att ta ytterligare steg och sprida hatets värderingar. Därför är det ytterst bekymmersamt när LO på sociala medier upprepade gånger citerat sin ledare och ledamoten i Socialdemokraternas verkställande utskott Karl-Petter Thorwaldsson: "Det är ingen rättighet att pådyvla våra barn föräldrarnas trosuppfattning."
Dessa ord är negativa till tro. De som får sina fördomar bekräftade av Thorwaldsson riskerar se sig uppmuntrade att föra dem vidare till sina barn och därigenom direkt eller indirekt stödja kränkningar i skolan. Är Thorwaldssons steg mot religiös diskriminering något som skolminister Ekström tar upp nästa gång de ses?
