Den amerikanska författaren Natasha Crain vill hjälpa föräldrar att tala om Gud med sina barn. Dagens recensent Evelina Lundkvist uppskattar att Crain tar barnen på allvar, men upptäcker också en stränghet som skaver.
Titel: Tala med ditt barn om Gud
Författare: Natasha Crain
Förlag: Apologia
Genre: Apologetik / Andlig vägledning
Boken Tala med dina barn om Gud har ett viktigt ärende, att stärka föräldrar i att prata om den kristna tron tillsammans med sina barn. Att ge vuxna mod att öppna meningsfulla samtal som kan ge näring åt en växande tro. Lyckas den?
När den amerikanska författaren Natasha Crain startade en blogg om att förmedla Jesus till sina barn fylldes kommentarsfälten med frågor från skeptiker. Oförberedd på krocken med det sekulära USA gav hon sig in i apologetiken. När hon sedan ville ge sina och andras barn det hon upptäckt att hon saknat: förmågan att logiskt kunna resonera kring den kristna tron, slutade det i en rad böcker. Tala med dina barn om Gud, som följer Rusta dina barn, handlar om Gud, Skaparen. Crain har lagt upp bokens 30 kapitel med tydlig struktur där olika teman introduceras och bearbetas genom mängder av frågor som: Vad kan naturen lära oss om Gud? Kan vetenskapen förklara varför människor tror på Gud? Hur vet vi att Gud svarar på bön?
Apologetiken har varit en naturlig pusselbit för mitt kristna liv utan att jag behövt söka den – från predikstolen fick jag förstå att Gud och Bibelns sanningsanspråk håller för prövning och frågor. Det bidrog till oräddhet inför att undersöka jobbiga motsättningar, röra mig fritt i olika kyrkofamiljer och vila i de kristna mysterierna.
Samtidigt skaver den konservativa evangelikala kristenhet som framträder i boken. Det är bland annat anspråket på en ”biblisk världsbild” som ofta bara rymmer den egna traditionens sätt att tolka Bibeln. Det finns en stränghet jag sett prov på i dessa sammanhang som visas i ett exempel i boken där författarens barn sägs behöva konsekvenser för sitt beteende framför medkänsla och varm kontakt. Som läsare förväntas jag ta den vuxnes parti även om jag tror att barnets misslyckande att göra rätt mot familjemedlemmar är konsekvens nog och att den varma kontakten är förutsättningen för barnets ånger och utveckling.
Både framsida och titel antyder att det här är bok som hjälper föräldrar att möta barn i alla åldrar. Jag skulle säga att boken är intellektuellt krävande och att det främst är äldre barn och ungdomar som är mogna för många av de samtal och resonemang som Natasha Crain vill öppna för. Samtidigt är det en av bokens styrkor – att den tror barn om något. Författaren har hemskolat sina barn och är troligen lika van att förhålla sig läroplaner som hon är att ha tid för samtal och undervisning. Det märks! Trots välskrivna kapitel, kärnfulla sammanfattningar, konkreta förslag på samtalsöppnare och vidare fördjupning kräver de flesta kapitel förberedelse av mig: att sätta mig in i ämnet, att fundera på hur jag ska formulera mig, välja hjälpmedel för att illustrera poänger eller göra anpassningar för mina barn.
Allt det får mig att undra när jag ska ha de här samtalen. Efter en lång dag i skolan, eller mellan fritidsaktiviteter och nattning? På söndagar när vi varit i kyrkan? Boken kan såklart inte lösa “the where and the when”, även om Sofia Ödman i sitt förord tipsar om att avsätta en bibeltimme med familjen varje vecka. När jag en lördagsmorgon efter frukost samlar mina tre barn mellan 9–13 år för att tala om Gud utifrån boken får jag höra dem reflektera och dela med sig på sätt som jag inte hört förr. Spännande! Även om de också blir rastlösa, tycker att frågorna är svåra och vill vidare ut i dagen. Ändå är det här det glimmar till. Jag kan ana hur värdefullt vårt gemensamma utforskande kan bli om jag är beredd att ta initiativet.
I Tala med dina barn om Gud kommer jag kunna hitta mycket stoff och intressanta frågor även om jag, i ärlighetens namn, känner mig otillräcklig inför att närma mig boken så systematiskt som den erbjuder.
