I boken ”Hopp!” vill författaren Per Wirtén överföra ett religiöst grundat hopp till en sekulär livsåskådning, men frågan är om det går. Birger Thureson har läst ”en kunskapsmättad och språkligt elegant analys av de senaste årtiondenas politiska utveckling”.
Journalisten, författaren och samhällsdebattören Per Wirtén har lämnat sin tillhörighet i svensk frikyrklighet, där släktingar i generationer före honom haft sin hemvist. Men ett viktigt arv tog han med sig. ”Jag hann lära mig allt jag egentligen behövde veta om ett demokratiskt liv i förortens moderna frikyrka”, skriver han i sin nya bok Hopp!
Utropstecknet efter boktiteln är ingen typografisk garnering, inte heller ett sätt att höja rösten. Detta skiljeteckens vanligaste funktion är att signalera en uppmaning eller ett utrop. Här uppmanas läsaren att välja hoppets väg i en hopplös tid. Mot alla odds. Och därför att det går.
Hopp! är en analys av den politiska utvecklingen under de senaste 30 åren med särskilt fokus på de nationalistiska och auktoritära tendenser som alltmer gör sig gällande. Författarens vänstersympatier är ingen hemlighet. Men detta är en bok som handlar mer om människor än om dogmer, mer om jordnära vardagsvillkor än om politiska teorier.
Författaren anknyter flitigt till filosofer, teologer, statsvetare och skönlitterära författare. Men han flanerar inte bara i lärdomens bokskog utan också på riktigt, rent fysiskt, i förortsmiljöer och världsstäder. Iakttagelser av folkliv och kulturella uttryck blir en del av samhällsanalysen.
Per Wirtén trivs bäst på förorternas livaktiga torg och i överfulla tunnelbanevagnar och pendeltåg där dagens kosmopolitiska verklighet är både syn- och hörbar. Från de urbana öarna bygger han naturlyriska broar till den skapelse som i dag hotas av människans egoistiska rövarmentalitet. Även där flanerar han. Tänker. Jämför. Och analyserar.
Visst flammar röda vredeslågor upp ibland när författaren betraktar högernationalismens försök att riva demokratins byggnadsställningar. Men han är ingen revolutionsromantiker. Inte ens en extrem vänsterytter på den politiska spelplanen. Han reflekterar lite sorgmodigt över ett Sverige där gapet mellan de rikaste och de fattigaste fått växa fritt, oavsett färg på rådande regim, och han konstaterar att ”en modern socialism behöver vara postmarxistisk och befriad från delar av de gamla doktrinerna”.
Mer demokrati, jämlikhet, frihet och solidaritet. Det är vad Per Wirtén hoppas av framtiden. De högerextrema politiska rörelser som nu har global medvind vilar inte på hoppets princip, utan på rädslans, menar han. Och ur rädslan kommer inget gott.
Författaren är förtvivlad över att utvecklingen i dag drar åt fel håll. Förtvivlad, men inte översiggiven. Han håller hoppet vid liv, hoppet om att en annan tingens ordning ska bli möjlig.
”Med hjälp av solidariteten kan frihetens och jämlikhetens idéarv ta språnget från ord och tankar till praktiskt handling”, skriver han. Och sedan kommer en fullkomligt lysande definition av begreppet: ”Solidaritet är ett ömsesidigt förhållande upprättat i ögonhöjd. Den är en horisontell bildningsprocess för att avveckla vertikal underordning.”
Väckelsens folk stod i främsta linjen i kampen mot politiskt och religiöst tvång och var med och banade väg för ett mer jämlikt och demokratiskt samhälle.
Per Wirtén minns inte bara den frikyrka där han som ung tränades i solidaritet och andra demokratiska dygder. Han refererar också till den väckelserörelse som under 1800-talets senare del blev en omvandlande kraft i samhället. Väckelsens folk stod i främsta linjen i kampen mot politiskt och religiöst tvång och var med och banade väg för ett mer jämlikt och demokratiskt samhälle.
När han botaniserar i 1960- och 70-talens predikningar av Martin Luther King och Jürgen Moltmann hittar han ”ett kristet formulerat hopp där frihet, jämlikhet och solidaritet förenades i en samhällsomvandlande radikalism.” Deras fromhetsradikalt grundade hopp vill Per Wirtén överföra till en sekulär livsåskådning. Men går det?
Författaren tycks osäker på den saken. ”Kanske behöver man söka sig tillbaka till arvet från de kristna församlingarna, från synagogorna och moskéerna, till dem som fortfarande är troende. Hoppet tillhör ju teologins och religions världar … Att tro är att hoppas.”
Hopp! är en kunskapsmättad och språkligt elegant analys av de senaste årtiondenas politiska utveckling och en stark uppmaning till omvändelse mot mer demokratiska ideal. Har jag några invändningar mot boken så handlar det om att vägen mot en annan tingens ordning inte alltid är tydligt markerad. Det blir väl mycket drömmar, väl många frågetecken när det gäller de goda tankarnas implementering i dagens politiska verklighet.
Men att hoppet lever är kanske det viktigaste. Så det är väl bara att instämma i bokens sista mening. ”Varför ska vi ge upp det?”
[ Kyrkan kan ge ett hopp som politiken aldrig kan leverera ]
Titel: Hopp!
Författare: Per Wirtén.
Förlag: Albert Bonniers Förlag (195 sidor).
Genre: Samhällsanalys.
