Kultur

Idealet om en självutgivande kärlek i Kristi efterföljd är ett unikt bidrag till etiken

Håkan Arenius har läst “Kritisk politisk etik” av Carl-Henrik Grenholm

Etikens och teologins uppgift är att kritiskt granska den politiska makten. Det slår prästen och professorn Carl-Henrik Grenholm fast i sin nya bok. Dagens recensent Håkan Arenius tycker att Kritisk politisk etik är “en utmärkt bok inte minst för politiskt aktiva, som kan få hjälp att reflektera över såväl sina egna som politiska motståndares bevekelsegrunder”.

Carl-Henrik Grenholm är professor i etik vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet och i grunden präst. Han har ägnat en stor del av sitt forskarliv åt frågor om kristen socialetik och kyrkans samhällsansvar, och den här boken ges ut i samband med författarens promotion till jubeldoktor vid Uppsala universitet i maj 2024. Här redovisar han ett antal ledande forskares och filosofers tänkande kring politik och etik, som raster för samtidsanalys och reflexion över politikens och samhällsbyggandets villkor.

Grenholm renodlar tre teorier om politisk etik genom att redovisa ledande företrädares bästa argument. Den teori han benämner “politisk cynism” menar att politik och moral över huvud taget inte har något med varandra att göra. Den teori han kallar “politisk realism” anser att den moral som gäller i politiken är helt olik den som gäller individer emellan. Och den grupp han betecknar som “politiska moralister” menar att politikerns personliga moral bör slå igenom när politiken formas.

Grenholm för sedan fram en fjärde hållning som är hans eget bidrag och som han benämner “kritisk politisk etik”. För att förenkla: realpolitiken borde präglas långt mer av moral, men det betyder inte att etiken borde gå in i realpolitiken.

Inspirerad inte minst av filosofen Jürgen Habermas hävdar han i stället att etikens uppgift är att kritiskt granska den politiska makten, inte att ge politiska råd.

Grenholm ställer två krav på politisk teologi: att den inte legitimerar bestående strukturer utan är tydligt samhällskritisk, och att den strävar efter att vara begriplig även för den som inte är hemma i teologi.

Religionens plats och roll i politiken är förstås ett återkommande och läsvärt tema. Grenholm ställer två krav på politisk teologi: att den inte legitimerar bestående strukturer utan är tydligt samhällskritisk, och att den strävar efter att vara begriplig även för den som inte är hemma i teologi. Idealet om en självutgivande kärlek i Kristi efterföljd är ett unikt bidrag till etiken, inte minst genom att göra samhällets brister tydliga. Men en kristen politiker som vill föra dialog med dem som inte delar hens tro måste förstå att man inte måste vara kristen för att bekänna sig till sådana dygder.

Grenholm påpekar det självklara och helt avgörande – men ofta negligerade – att det alltid är individer som handlar även när stora enheter som nationalstater agerar. Bara individer kan reflektera över sina handlingar och förändra ett skeende. Samtidigt är klyftan mellan ideal och verklighet ofrånkomlig eftersom förnuftet inte kan lösa alla dilemman, konflikter och sociala problem. Så är detta en utmärkt bok inte minst för politiskt aktiva, som kan få hjälp att reflektera över såväl sina egna som politiska motståndares bevekelsegrunder.

Också vi medborgare behöver verktyg som den här boken för att kunna förstå och granska den politiska makten. Men tyvärr säger sig Grenholm numera vara mindre optimistisk om etikens möjligheter att bidra till rättvisa och fred.

Med detta sagt uppstår förstås frågan om hur de angelägna ämnen boken tar upp ska kommuniceras. För även om språket i boken är oväntat tillgängligt för en van och intresserad läsare så utgör den akademiska strukturen ett hinder för den mindre läsvane.

Detta utgör ju ingen kritik mot boken i sig, den är rätt i sitt sammanhang. Men eftersom ämnet är högaktuellt och här finns gott om material för filmskapare, författare, journalister och andra att bearbeta till meningsfull och begriplig kunskap uppstår ju frågan om de hittar materialet. Låt oss hoppas, och medverka till, att svaret på den frågan blir ja.

Titel: Kritisk politisk etik – Om moralens betydelse inom politiken.

Författare: Carl-Henrik Grenholm.

Förlag: Acta Universitatis Upsaliensis (398 sidor).

Genre: Teologi / Etik.


Fler artiklar för dig