När June Carter gifte sig med Johnny Cash klev hon också delvis in i skuggan av sin betydligt mer berömda man. Dokumentärfilmen “June” lyfter fram henne i ljuset och berättar den fascinerande historien om hennes liv och karriär.
Få artistpar är lika kända som Johnny Cash och June Carter, få kärlekshistorier lika omtalade. Något inte minst Hollywoodsuccén “Walk the line” (2005) bidragit till, då huvudtemat för filmen är de bådas möte och relation fram till giftermålet 1968.
Reese Witherspoon fick en Oscar för rollen som June Carter i “Walk the line”. I den nya dokumentärfilmen “June” måttar Reese en knapp decimeter med sina händer och säger: “Filmen handlar ju om en väldigt liten period …” Hon sträcker armarna rakt ut: " … i ett liv så häär stort!”
“Hon var inte den som gav upp, och hon hjälpte andra att hitta vägen framåt.”
Dokumentären försöker skildra hela det stora och fascinerande livet June Carter Cash levde de 74 år hon fick. Något den lyckas mycket bra med. Bilden av henne målas fram med hjälp av arkivfilmer, privata filmer, fotografier, gamla intervjuer med June samt nya intervjuer med familjemedlemmar, artistkollegor, musikhistoriker och författare.
När June gifte sig med Johnny och utökade efternamnet till Carter Cash klev hon samtidigt in i skuggan av sin betydligt mer berömda man. Trots att de fortsatte stå på scenen och turnera tillsammans, var det ingen tvekan om vem som var support till vem. Därför är det lätt att glömma att June hade en egen musikkarriär långt innan Johnny Cash slog igenom 1955.
[ Det sa Johnny Cash till ett fullsatt Filadelfia ]
“June var en fantastisk artist i sin egen rätt”, konstaterar Willie Nelson. Dessutom tätt förknippad med countrymusikens historia: Mamma Maybelle var medlem i Carter Family, som brukar beskrivas som countryns första superstjärnor. De gjorde sin första skivinspelning 1927, repertoaren bestod av traditionella folksånger och gospels.
June framträdde med Carter Family redan som tioåring, 1939, sedan fortsatte det med turnéer och radioinspelningar. “Jag har egentligen aldrig känt till något annat liv än show business”, säger June i en av filmens intervjuer.
När Carter Family upplöstes, bildade Maybelle 1943 The Carter Sisters & Mother Maybelle tillsammans med sina döttrar Helen, Anita och June. Junes roll var att sjunga, spela autoharp och att vara gruppens frontperson och komiker.
“Hon var kanske inte den bästa sångaren”, säger Dolly Parton. “Men hennes känsla och personlighet gjorde henne till den mest intressanta, för hon sjöng direkt från hjärtat.” Så småningom flyttade familjen till Nashville där gruppen blev en del av Grand Ole Opry, countrymusikens nationalscen och populära radioshow. June kom att bli en av showens uppskattade stjärnor.
Filmen “June” beskriver den unga June Carters driv och ambitioner – men hur tufft det var för henne som kvinna i musik- och nöjesbranschen. När hon 1952 gifte sig med countrystjärnan Carl Smith tänkte hon de skulle fortsätta turnera tillsammans; men han såg hemmet som platsen för sin hustru, särskilt sedan de fick dottern Carlene. Ökade slitningar ledde fram till skilsmässa 1956 och June flyttade till New York för att bli skådespelare. Den här perioden turnerade hon också med Elvis Presley, som hon kände sedan tidigare.
[ Något så sällsynt som en rakt igenom allvarlig film ]
I början av 1960-talet blev Maybelle och hennes döttrar, som då återtagit namnet Carter Family, en del av Johnny Cash turnésällskap. När Johnny och June lärde känna varandra slog förälskelsen till. Men då de båda var gifta – June med Edwin Nix och Johnny med Vivian Liberto – kämpade June emot.
“Jag blev livrädd”, säger hon. “Jag ville verkligen inte bli kär i honom. Jag ville inte skada honom och hans familj, och inte skada min familj.” Men 1966 skilde hon sig på nytt. Samma år skilde sig Johnny Cash.
Johnnys äldsta dotter Rosanne Cash, beskriver hur tuff föräldrarnas skilsmässa var och hur hennes mamma Vivian sörjde – men att hon såg att också hennes pappa sörjde. “Jag tror att det finns tider då du vet att det här är vägen du måste ta, men det betyder inte att du inte sörjer det du kommer att förlora.”
De här åren var Johnny grav tablettmissbrukare. Något June gjorde allt för att hjälpa honom bli fri från. Genom konfrontation, genom att spola ned drogerna i toaletten, genom böner, genom att prata med Johnny om sin tro på Gud. “För i alla svårigheter och förvirring i mitt liv, är det dit jag har vänt mig.”
När Johnny friade, lovade June att gifta sig med honom om han lyckades vara drogfri i sex månader. Resten är, som man brukar säga, historia. Vilket inte innebar att drogerna var borta för alltid, det kom flera återfallsperioder. Men det var en tydlig vändpunkt – som räddade såväl Johnny Cash liv som hans fortsatta karriär.
[ Joel Halldorfs bok inspirerade till ny svensk skräckfilm ]
I filmen beskrivs inte bara vad June betydde för Johnny, utan hur hon också kom att betyda mycket för många. Hon blev något av en trygg matriark i släkten och i de artist- och musikerkretsar de rörde sig. Inkluderande, empatisk, energisk och med stor humor.
June Carter Cash fick så småningom återuppta sin egen pausade karriär. Som en röd tråd genom “June” går inspelningen av hennes första soloskiva på 25 år, “Press on”, som släpptes 1999 och som belönades med en Grammy.
“Press on” – fortsätt, kämpa på! – var ord June använde ofta, vilket också hörs i filmen. Hon var inte den som gav upp, och hon hjälpte andra att hitta vägen framåt.
1997 insjuknade Johnny Cash i en neurologisk sjukdom och slutade turnera. De kommande åren präglades av hans sviktande hälsa, samtidigt som det släpptes nya och hyllade skivor in i det sista och sedan postumt.
Även June fortsatte göra musik. Men strax efter inspelningen av albumet “Wildwood flower” – som belönades med två Grammies när det kom ut – fick hon hjärtopereras akut. Tyvärr tillstötte komplikationer och June Carter Cash avled den 15 maj 2003.
I några gripande scener berättas om begravningen, om upplevelsen av Junes närvaro trots hennes fysiska frånvaro. Bland annat berättar Emmylou Harris om tillkomsten av sin sång “Strong hand (for June)”: “Jag upplevde det nästan som att June flög över mig och släppte ner den här sången i mitt knä som en sista gåva till mig.”
Flera nämner också den otröstlige Johnny. I sin självbiografi från 1997 skriver han: “June är min fasta klippa. Hon är mitt tändstift.” Nu var hans klippa borta, sorgen var monumental, livsgnistan slocknad – och Johnny Cash gick själv bort endast fyra månader senare.
“June” är en välgjord, ömsint, fascinerande och berörande film om en människa och ett livsverk som betytt mycket för många – och som är värt att upptäckas av betydligt fler.
Text: Magnus Sundell
Bilder: Sony Music Entertainment/Paramount+
(Förslag på ev citat att dra upp:)
“June kom att betyda mycket för många. Inkluderande, empatisk, energisk och med stor humor.”
“Hon var inte den som gav upp, och hon hjälpte andra att hitta vägen framåt.”
---
“June”
Regi: Kristen Vaurio
Genre: Dokumentär
Medverkande: June Carter Cash, Johnny Cash, Dolly Parton, Willie Nelson, Carlene Carter, John Carter Cash med flera,
Stream/VOD: Apple TV/Paramount+
Betyg: DDDD
---
