Saul som grubblande pastor i stället för kung. Kan det fungera? Ja, i alla fall som bokexperiment, tycker Dagens recensent Per-Johan Thörn Wistrand, som in i det sista dock hoppades på ett annat slut.
Bokens premiss gör mig intresserad långt före läsdags. Och det just för att den är så kreativ: att låta en bibelhistorisk kungs psyke och erfarenheter mynna ut i en nutida fiktiv pastor med tunga problem.
Poddande radarparet Hanna Möllås och Leif Carlsson bidrar med var sin del av boken utifrån sina professioner. Carlsson (teolog och religionshistoriker) tecknar först det sammanhang i vilket den historiske Saul verkade. Vi får läsa om den ombytlige kungens med- och motgångar och guidas in i det rika persongalleri som omgav honom på nära och långt håll. Där återfinns bland annat Samuel, David, Jonatan, Batseba och Salomo. Läsningen ger mig flera nya insikter för fortsättningen.
Möllås (barnmorska, psykoterapeut och sexolog) bjuder därefter in Saul i sitt terapirum (även här heter terapeuten Hanna). Den moderne Saul arbetar som pastor, men har börjat dra ojämnt med anställda och andra församlingsmedlemmar, varav ett flertal passande nog har samma namn som bibelkaraktärerna. Inte minst ungdomspastorn David, som glimmar i jämförelse med den trötte Saul och därtill umgås mycket med hans son Jonatan. Arbetsmiljön får den äldre att må väldigt dåligt och under terapin kommer det fram att Saul till och med börjat tvivla på om hans yrkesbana är rätt.
Det blir tydligt att de psykologiska utmaningarna inte är väsensskilda genom historien, trots stora avstånd i tid och rum.
När Saul får hjälp att lyfta på lager efter lager i sitt inre och vrida och vända på de bitar som gjort honom till den han blivit, blir det smärtsamt på mer än ett plan. Är det egentligen andra som valt åt honom? Vilken roll har exempelvis den komplexa relationen till vännen Samuel spelat?
Att känna efter eller inte, det är frågan. Det blir tydligt att de psykologiska utmaningarna inte är väsensskilda genom historien, trots stora avstånd i tid och rum. Hur stor plats låter vi konkurrenstänkande och dess konsekvenser få?
Trots sitt djupgående ärende har boken ett driv som gör mina sidvändningar snabba. Läsaren får inblick i arbetsmetoder för psykoterapi och möjlighet att för en stund se med terapeutens blick. Reflektioner om egentvivel ges utrymme liksom hållningen att samtal förs och är betydelsebärande på flera olika nivåer. Terapin blir även en plats för samtal om samtal (metasamtal).
Möllås funderar på om det går att jämföra psykoterapins ramar med kyrkans ritualer, och det är särskilt intressant. Det konkreta speglar en djup symbolik kring relationer och ansvar, menar hon och skriver: ”Ritualerna fyller ingen funktion i sig själva utan de måste hanteras i en relation.”.
Är Saul i terapi en roman? Nja, i alla fall inte av klassiskt snitt. En fallstudie? Mer så, men kanske både och. Hur som helst spelar det mindre roll. Samtidigt tror jag att helheten hade lyfts om Sauls utvecklingsspiral fått breda ut sig över fler sidor; det går aningen för snabbt i vissa svängar.
Bokens avrundning tar tag. Men var det tvunget att sluta så mörkt? Länge hoppades jag att tusentals år av samlad vishet, personifierad i Saul, skulle borga för något annat. Läsvärd är boken oavsett.
Titel: Saul i terapi – ett misslyckat uppdrag.
Författare: Hanna Möllås och Leif Carlsson.
Förlag: Marcus förlag (182 sidor).
Genre: Teologi/psykologi.
