Kyrkohistorikern Joel Halldorf har det senaste decenniet skrivit texter i såväl Dagen som i Expressen, Fokus och Axess. Ett urval av texterna finns nu i boken “Kvällstidningsteologi 2010-2020″. Birger Thureson läser en viktig argumentsamling som bryter ner fördomar om religion.
Titel: Kvällstidningsteologi 2020-2020: Från populism till pandemi
Författare: Joel Halldorf
Förlag: Libris (560 sidor)
Genre: Teologi
Joel Halldorf är kyrkohistoriker. Historiker brukar blicka bakåt, men Halldorf fokuserar på det nu där historien skapas. Likt en knarkhund som sniffar längst flygplatsens bagageband bevakar och analyserar han samtidens ström av inkommande tankegods.
Marilynne Robinson är hans (och Barack Obamas) favoritförfattare och pastor Johan Ames i romanen Gilead hans hjälte. Den erfarne själasörjaren som säger att kristen tro inte bara handlar om att hålla något för sant, utan att lära sig se på världen genom dessa sanningar.
Det är precis vad Joel Halldorf gör. Det gemensamma för texterna i samlingsvolymen Kvällstidningsteologi 2010-2020 är perspektivet. “Tron präglar allt jag skriver”, säger författaren i bokens förord. Han skäms inte för evangelium, för att citera Paulus, utan deklarerar frimodigt sin andliga hemvist också i de mest sekulära salonger. Respekt!
[ Obamas favorit analyseras i Läsarpodden ]
Bokens texter har tidigare publicerats i Expressen, Dagen, Axess, Fokus och Sändaren under tiden 2010-2020. Författaren har sorterat dem i tematiska kapitel, som försetts med en kort inledning.
Boktitelns underrubrik är “Från populism till pandemi”. Och, vill jag påstå, den innehåller (nästan) allt däremellan.
Bredden är imponerande. Mest imponerad blir jag ändå över att den genomgående kombineras med djup. Också populärkulturella fenomen av mer flyktig natur analyseras seriöst med hjälp av referenser till Bibeln, teologer, filosofer, författare och jag vet inte allt. Halldorfs kunskapsbank är stor.
Hans lättflytande språk passar alldeles utmärkt på en kvällstidnings kultursida. Jag vet inte hur många gånger jag under läsningen av Joel Halldorf kommer att tänka på Expressens legendariske chefredaktör Bo Strömstedt, son till en pingstpastor, som lät väckelsens folkliga tilltal eka i sina texter.
Texterna utmanar kristna röster att göra sig hörda, inte för att larma och gör väsen av sig utan i avsikt att ge ett seriöst bidrag till samhällsbygget.
— Birger Thureson
Ett genomgående drag är att författaren söker mer samtal än strid, mer dialog än duell. Också när han kritiserar liberalismen för tomhet och individualismen för usel människosyn eller varnar kyrkan för världsligt varumärkestänkande inbjuder tonen till resonemang. Kanske är det just detta som gör att Joel Halldorf lyckas med ambitionen att ge tron ett ökat utrymme i det offentliga. Han har inte gjort sig osynlig i en skyttegrav.
Där bör inte heller kyrkan hålla till, tycker han. Gömd och glömd. Texterna utmanar kristna röster att göra sig hörda, inte för att larma och gör väsen av sig utan i avsikt att ge ett seriöst bidrag till samhällsbygget.
Mycket av det jag läser i Kvällstidningsteologi 2010-2020 har jag läst tidigare. Jag får därför lite känsla av uppvärmda rester från gårdagens fest. Att samla artiklar från olika källor innebär dessutom en del upprepningar. Det kan lätt fresta läsarens tålamod.
Men det finns förstås goda skäl för att samla opinionstexter från ett årtionde, skrivna utifrån aktuella händelser och pågående debatter och inifrån trons katedral. Ett skäl är att det skapar översikt över en tämligen turbulent period. Ett annat är att också sådana som inte följt Joel Halldorfs framfart i diverse tidningar och tidskrifter ges chansen att möta ett kristet perspektiv på samtiden. För dem är födan färsk.
Och, inte minst, detta är en argumentsamling av stort värde för den som på ett seriöst sätt vill bidra till arbetet med att bryta ner fördomar om religion och öka tilltron till tron.
[ Intervju Joel Halldorf: Det räcker inte att ha en barnatro ]
