Språket är begripligt och elegant i Bibelsällskapets pilotöversättning av Markusevangeliet, Filipperbrevet och Första Johannesbrevet, skriver David Nyström, högskolelektor i Nya testamentets exegetik och kyrkohistoria. Samtidigt ifrågasätter han översättningsval och funderar vad dessa får för konsekvens för kyrkans liturgi och förkunnelse.
Titel: Här börjar evangeliet. Pilotöversättning av Markusevangeliet, Filipperbrevet och Första Johannesbrevet.
Primäröversättare: Lisa Buratti, Dan Nässelqvist och Mikael Tellbe
Förlag: Bibelsällskapets förlag (109 sidor)
Genre: Bibelöversättning
När Svenska bibelsällskapet beslutade att ta fram en ny översättning av Nya testamentet till år 2026, borde större intresse ha väckts bland landets präster och pastorer. En ny översättnings språk sipprar så småningom in i kyrkors liturgi och förkunnelse, vilket gör publikationen av en sådan till en teologiskt betydelsefull händelse.
Som en del i översättningsarbetet har nu en pilotöversättning (härefter PÖ) av Markusevangeliet, Filipperbrevet och Första Johannesbrevet tagits fram. Tanken är att olika referensgrupper, såväl som allmänhet, ska ges möjlighet att komma med synpunkter som översättarna kan ta till sig.
Målet är att skapa en översättning av “moderat funktionell ekvivalens”. Det innebär att man eftersträvar en lättflytande och begriplig svenska, men att man inom ramen för det även tar hänsyn till grundtextens form. Som exempel återger den tidigare översättningen, NT 81, en rad i Mark 6:48 med “strax före gryningen” medan PÖ behåller grundtextens lite mer svårbegripliga uttryck “fjärde nattväkten”.
[ Hela the Message finns nu på svenska ]
PÖ är på många sätt en fröjd att läsa. Språket är rakt, ledigt, begripligt och modernt. Det är ur den aspekten inte mer svårtillgängligt än i vilken välskriven roman som helst. Det märks att texten har hamrats ett antal gånger för att uppnå flyt och elegans. Här har översättarna lyckats i sin ambition.
Ett antal enskilda översättningsval kan diskuteras, men jag vill lyfta det exempel som jag tror sticker ut mest för vana bibelläsare. Jesu klassiska uppmaning till omvändelse och tro i Mark 1:15 översätts i PÖ med: “Ändra ert sätt att tänka och var trogna mot evangeliet”.
Det är en lika iögonfallande som intressant översättning. Först kan det konstateras att den är fullt möjlig – de ord som ofta översätts med omvändelse och tro, rymmer de betydelser som uttrycks här.
Översättningen av grundtextens verb pisteuo med “var trogen” är spännande, eftersom den lyfter in en relationell aspekt som annars ofta går förlorad. Att “tro” i biblisk bemärkelse rymmer visserligen försanthållanden, men kanske i än högre grad sådant som trohet och förtröstan. Att “vara trogen” evangeliet fångar allt detta på ett lyckat sätt.
Översättningen av metanoeo till “ändra ert sätt att tänka” är därför förvånande, eftersom den går i motsatt riktning och begränsar uttrycket till att handla om tankeverksamhet. Det relationella osynliggörs. Ordet betyder visserligen i sin substantivsform “sinnesändring”, men det anknyter till ett bibliskt koncept som i regel kopplas till gärningar och det levda livet (2 Krön 7:14, Hes 18:21-32, Heb 6:1, Upp 2:5). Att “omvända” sig infattar att förändra hela sin livsföring, inte enbart sina tankar.
Att ett av den nya översättningens syften är att den ska “fungera både liturgiskt och litterärt”, gör frågan än mer angelägen. “Omvändelse” kan skäligen anses vara ett kristet storord, och vad får det för konsekvenser om det på sikt – i kyrkans liturgi och förkunnelse – byts ut mot “förändring av tankesätt”? Hur skulle det påverka synen på evangeliet och människans gensvar till det? Att omvända sig, i biblisk bemärkelse, handlar inte om kbt-terapi, utan om att vända sig från det onda till Gud. Det inkluderar visserligen en förändring i tankesätt, men framför allt innebär det en förändring i relationen till Gud.
Det exemplet får illustrera de svårigheter som uppstår när Bibelns ord ska kläs i en ny språkdräkt. Vad kan förändras från tidigare översättningar, vilket utrymme finns för nytolkningar eller nyanseringar och vad måste orubbligt förbli detsamma?
