Sveriges elit var avgörande för väckelserörelsens framfart på 1800-talet. Det visar Gunnar Kärrbom i boken Andlig adel. Dagens Håkan Arenius läser en bok som ger nya nycklar för att förstå väckelsens väsen och långtgående konsekvenser för det svenska samhället.
På 1800-talet svepte en andlig väckelse över Sverige. I Andlig adel visar författaren Gunnar Kärrbom att den kanske aldrig tagit fart utan stöd och djärva initiativ av nyckelpersoner inom adeln, som greve Gustaf Lewenhaupt i Västerås och hans hustru Eva, född Cronstedt. I deras hem möttes trons folk utan att fästa större avseende vid klassgränser. Begåvade, fattiga kvinnor utbildades med greveparets hjälp till lärare och fick sedan hjälp att starta skolor, främst för flickor, eller att ge hem och arbete till utsatta kvinnor. De män som sändes ut som kolportörer fruktade varken präst eller länsman efter att ha delat måltider och andaktsliv med familjen Lewenhaupt.
Makarna Lewenhaupt och deras adliga vänner var på så sätt i kraft av sin makt och sina pengar med och bröt upp det cementerade klassamhälle där konungen styrde av Guds nåde och adelns och prästerskapets ord var lag. Att de ofta mötte starkt motstånd från sina egna, och inte minst från många präster, förvånar väl ingen.
Hundra år senare var Sverige på väg att bli ett av världens mest jämlika länder. Kärrbom ger nycklar till den utvecklingen genom att visa hur den andliga väckelsens urkraft både gav enkla människor mod att stå upp mot överheten och att knyta vänskapsband över annars oöverstigliga klassklyftor.
När de troende började dela sina liv som syskon som hade mött Jesus, inte som herrskap och tjänstefolk, förändrades samhället.
De många kopplingarna mellan landets elit och väckelsens ledare har allt för ofta skildrats anekdotiskt och hagiografiskt. Här vidgar Kärrbom ringarna såväl historiskt som socialt och teologiskt och sätter in väckelserörelsen i ett brett historiskt sammanhang. Genom att studera skeendet utifrån adelns position skapas en överblick som inte uppstår när historien skildras underifrån. Klasskillnader utraderades, jämställdhet etablerades och demokratin föddes och formades i hög grad av väckelsefolket. När de troende började dela sina liv som syskon som hade mött Jesus, inte som herrskap och tjänstefolk, förändrades samhället.
Väckelsens pionjärer var före sin tid på område efter område, inte minst vad gäller religionsfrihet och utbildningsfrågor. Så har väckelsehistorien bäring på företeelser som friskolor, riskkapitalism och globalisering. De internationella kontakterna var omfattande och intensiva trots de i våra ögon primitiva kommunikationerna.
Ett släktträd för familjerna Cronstedt och Lewenhaupt, och en tidslinje, orienterar läsaren i tid och rum. Korta faktarutor underlättar läsningen och ett batteri av referenser ger material att jobba vidare med, även om fler referenser utanför Svenska kyrkan hade varit en tillgång. Tonen är kanske allmänt lite väl respektfull, huvudpersonernas mer komplexa karaktärsdrag mera anas än förstås. Sidornas kompakta layout kan också skapa ett onödigt läsmotstånd.
Svenska akademikers orättvisa och nedlåtande behandling av Sveriges andliga utveckling är en pinsam historia som har fått vittgående konsekvenser också för den allmänna historieskrivningen. Historieprofessorn Dick Harrison berör detta på bokens omslag. Vi har, säger han, “gjort oss skyldiga till stora och inte sällan felaktiga generaliseringar, med följd att vår bild av framväxten av det moderna samhället – med liberal demokrati, religionsfrihet och yttrandefrihet – är långt ifrån fullständig”.
Också mot den bakgrunden är en bok som denna synnerligen värdefull.
[ Dåliga relationer mellan församlingar kan motverka väckelse ]
---
Fakta: Andlig adel
- Författare: Gunnar Kärrbom
- Förlag: EFS Budbäraren (130 sidor)
- Genre: Väckelse- och samhällshistoria
---
