Det hör till krigets grymma brutaliteter att barn blir föräldralösa eller skiljs från sin mamma och pappa. Det är inte så många år sedan barn skickades från sina föräldrar i våra krigsdrabbade grannländer till trygghet i Sverige. Efter andra världskriget inleddes ett gigantiskt och viktigt arbete av Röda korset och andra hjälporganisationer för att spåra släktingar och återförena familjer som splittrats. Alltför många fick smärtsamma kunskaper om att ingen familj fanns mer. Andra fick tårfylld möjlighet att åter krama om varandra. Det är inte svårt att förstå betydelsen av att få återförenas med sina nära och kära.
Rätten till familjeåterförening och till familjeliv är inget naivt och oansvarigt påhitt. Det är inskrivet i folkrätten.
Inte minst kriget i Syrien har påverkat en hel värld. Under fruktansvärda förhållanden flydde människor för sina liv och 2015 kom många till vårt land. Sveriges möjligheter att möta behoven blev ganska snart ansträngda. Från att ha bedrivit en politik där statsminister Fredrik Reinfeldt (M) vädjade om ”öppna hjärtan” och efterträdande statsminister Stefan Löfven (S) fastslog att ”mitt Europa bygger inga murar” infördes tillfällig lagstiftning om gränskontroller, tillfälliga uppehållstillstånd och begränsning av rätten till familjeåterförening av den rödgröna regeringen.
Läs mer: Kyrkornas hjärtefråga familjeåterförening splittrar partierna
Åtstramningen var inte okontroversiell och Sverige har fått kraftig kritik för att de nya regelverken försvårar för familjer att återförenas.
Enligt Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Nils Muiznieks, är nödläget dock inte längre motiverat och att de tillfälliga lagarna kan upphävas, vilket Dagen skrev om i februari i år. Givet det parlamentariska läget är utsikterna inte strålande för att familjeåterförening ska underlättas. De tre stora riksdagspartierna, Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna, är för en fortsatt stram migrationspolitik.
I Aftonbladets partiledardebatt anklagade Jimmie Åkesson (SD) Ebba Busch Thor (KD) för att vilja öka invandringen till Sverige. Kristdemokraternas partiledare svarade tydligt nej på den frågan, men poängterade att små barn ska få återförenas med sina föräldrar. Rätten till familjeåterförening står även de andra mindre partierna, C, L, V och MP, för, som framgår av Dagens utfrågning.
Läs mer: Så tycker varje parti om familjeåterförening
MP, som under tydlig vånda införde åtstramningarna i regeringsställning, står alltså inte längre bakom dessa.
Däremot fortsätter såväl Isabella Lövin (MP) som statsminister Stefan Löfven (S) att försvara den framhastade tillfälliga gymnasielagen som mött kraftig kritik för att vara omöjlig att arbeta utifrån för berörda instanser. Något som på nytt försatt de ensamkommande unga i en påfrestande osäkerhet.
Oavsett vilket, eller vilka, partier som får bilda regering efter valet måste de kortsiktiga och otillräckliga lösningarna ersättas med en hållbar och långsiktig, gärna blocköverskridande, politik som bygger på humanitära skäl. En sådan väg framåt måste innehålla möjligheter för barn att återförenas med sina föräldrar.
